Några höjdpunkter från EASD 2024

Precis som på American Diabetes Associations kongress, var det även vid EASD ett stort fokus på ny diabetesteknologi, särskilt kontinuerliga glukosmätare (CGM), och hur de kan användas i större utsträckning för personer med typ 2-diabetes. Ett stort antal presentationer vid EASD handlade om vikten av att personer med typ 2-diabetes håller sig inom målvärdena för glukos för att undvika utveckling av diabeteskomplikationer och här kan kontinuerliga glukosmätare spela en viktig roll.

Ny behandling vid njursjukdom

Förutom diabetesteknologi var njursjukdomar i fokus, vilket sannolikt beror på att ett flertal nya läkemedel har kommit ut på marknaden de senaste åren, och att många av dem verkar vara njurskyddande. Dessa inkluderar aldosteronhämmare, SGLT2-hämmare och GLP-1-receptoragonister. Bland annat presenterade professor Peter Rossing från Steno Diabetes Center Copenhagen data från den stora FLOW-studien, där resultaten visade att semaglutid, både ensamt och i kombination med andra läkemedel kan vara njurskyddande hos personer med diabetes och kronisk njursjukdom. Bland annat presenterades data som indikerar att kombinationen av semaglutid och aldosteronblockad kan minska risken för att utveckla njursjukdom mer, än om man medicinerar med de två preparaten separat.

Mer fokus på graviditetsdiabetes

Kvinnor med graviditetsdiabetes har en ökad risk att senare utveckla typ 2-diabetes och ett flertal studier som presenterades handlade om hur man bäst hanterar graviditetsdiabetes och minskar risken att utveckla diabetes.

Forskare hade genomfört en studie (FACE-IT) där de genom en ”hälsosköterska” försökte guida kvinnor med graviditetsdiabetes mot en hälsosammare livsstil efter förlossningen. Denna studie visade att det verkligen är möjligt med riktad intervention för att minska BMI hos kvinnor som har haft graviditetsdiabetes. Det är välkänt hur man förebygger svår fetma och utvecklingen av typ 2-diabetes, men det är en utmaning att omsätta denna kunskap i praktiken. En stor amerikansk studie visade att om man målmedvetet försöker behandla graviditetsdiabetes med snabb blodsockerkontroll, kan det minska barnets risk att utveckla svår fetma i barndomen. Barn till mammor med graviditetsdiabetes har annars en betydligt ökad risk att utveckla svår fetma.

Blodsocker hos friska människor

Idag kan vi med kontinuerliga blodsockermätare se hur människors blodsockernivåer förändrar sig under dagen, i samband med måltider eller i samband med fysisk aktivitet. Det kan bidra till en mer nyanserad bild av hur glukosnivåerna ser ut hos friska människor i olika vardagssituationer, som kanske inte helt ligger i linje med vad vi tidigare trott.

Pågående forskning inom SGLT2-hämmare, GLP-1-agonister, insulinanaloger och digitala hälsoplattformar kommer att fortsätta att forma framtiden för diabetesbehandling, där ett patientcentrerat tillvägagångssätt, integration av stöd för psykisk hälsa och ny teknologi kommer att vara avgörande för den pågående utvecklingen av diabetesvård.

Sambandet mellan diabetes och demens

I en ny dansk studie har man funnit ett möjligt samband mellan diabetes och demens, nämligen glukagon (som bland annat används vid svår hypoglykemi vid diabetes). Författarna till studien har identifierat förekomsten av glukagonreceptorer i den del av hjärnan som har med kognition att göra. Dessutom har man analyserat data från över 500 000 personer och funnit att brist på glukagonreceptorer i hjärnan är förknippad med kognitiv dysfunktion.

Enligt forskningsledaren bakom studien, läkaren Nicolai J. Wewer Albrechtsen vid Bispebjerg Hospital, är resultaten mycket intressanta eftersom de pekar på ett möjligt nytt mål för behandling av demens och samtidigt skapar en bättre förståelse för sambandet mellan diabetes och demens.