Diabetesläkemedlet som ökar överlevnad vid hjärtsvikt

Risken för makrovaskulära komplikationer inklusive kardiovaskulär död är minst dubblerad hos personer med typ 2-diabetes jämfört med personer utan diabetes. Förutom det lidande som drabbar individen leder diagnosen också till höga direkta och indirekta samhällskostnader. Totalt uppskattas 2–3 procent av den totala sjukvårdskostnaden i Sverige vara förenat med hjärtsvikt.

Även om det fortfarande finns stora kunskapsluckor inom vården vad gäller sambanden kardiovaskulär sjukdom och diabetes så går samtidigt utvecklingen snabbt och många är hoppfulla inför framtiden

Ett läkemedel med multipla egenskaper

Blodsockersänkande läkemedel av typen SGLT2-hämmare är ett relativt nytt läkemedel som på senare tid börjat användas vid behandling av högt blodsocker hos patienter med typ 2-diabetes.

SGLT2-hämmare fungerar genom att hämma den receptor som ansvarar för återupptaget av glukos till blodbanan i njuren. Detta resulterar i lägre nivåer av blodsocker eftersom patienten utsöndrar stora delar av glukoset via urinen.

Vad som också visat sig är att SGLT2-hämmarnas urindrivande egenskaper dessutom verkar ha positiv effekt vid hjärtsvikt – även om de exakta mekanismerna bakom förloppet fortfarande inte är helt känt. Vad som just nu diskuteras är till exempel om läkemedlet förbättrar hjärtfunktionen eller om det fungerar vid svikt med bevarad vänsterkammarfunktion.

Studie med många svar

Ett läkemedel som särskilt undersökts i den nationella och omtalade studien Dapa-HF är SGLT2-hämmaren dapagliflozin, som också är den första godkända i sitt slag.

I studien ingick drygt 4 800 patienter vars vänsterkammarfunktion var nedsatt med 40 procent eller mer. Dessa lottades till dapagliflozin eller placebo som tillägg till sin etablerade behandling mot hjärtsvikt.

Efter drygt 1,5 år kunde tydliga skillnader avläsas mellan grupperna där effektmåttet kardiovaskulär död, sjukhusinläggning eller oplanerat besök på akuten på grund av hjärtsvikt drabbat 16,3 procent av dem som fått dapagliflozin, jämfört med 21,2 procent i placebogruppen. Utöver det var överlevnaden totalt sett bättre i dapagliflozin-gruppen, där man också fick mindre symtom på hjärtsvikt. Biverkningarna var lika i bägge grupperna.

Diabetes eller inte spelar mindre roll

I och med studien – vars resultat presenterades i fjol, har flera frågetecken kunnat rätas ut, exempelvis gällande huruvida läkemedlets effekt skiljer sig mellan diabetespatienter jämfört med övriga patienter. Och enligt vad resultaten visar fungerar faktiskt behandling vid etablerad hjärtsvikt, oberoende om patienterna hade diabetes eller inte.

Även andra studier som gjorts på just SGLT2-hämmare har också de visat övertygande effekt på hjärt-kärlsjukdomar och död – inte minst när det gäller hjärtsvikt.

Framtiden ljus för dapagliflozin

Samtliga kliniska läkemedelsprövningar med SGLT2-hämmare har dessutom visat på kraftig minskning av både det systoliska och diastoliska blodtrycket. Orsaken till det råder det delade meningar om, där en hypotes är att vi gör oss av med överflödig vätska i blodcirkulationen medan andra tror att medicinen påverkar hormoner som annars bidrar till blodtrycksstegring.

Oavsett finns tro och stora förhoppningar på läkemedlet och det är inte helt otroligt att de positiva resultaten framöver kommer göra dapagliflozin till en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt.

– Preparatgruppen borde användas betydligt mer vid diabetes typ 2, särskilt om etablerad kardiovaskulär sjukdom föreligger. Dessutom visar studierna just på en särskilt stor nytta vid diabetes typ 2 och samtidig hjärtsvikt eller diabetesnefropati. Även patientgruppen hjärtsvikt utan diabetes är förstås stor och preparaten fungerar även här, säger överläkare och diabetesansvarig Jarl Hellman, vid Endokrinsektionen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Uppdaterade riktlinjer för diabetesvård

Under 2017 såg Socialstyrelsen över de Nationella riktlinjerna för diabetesvård och uppdaterade då rekommendationerna om dels glukossänkande läkemedel. Under 2018 genomfördes ytterligare översyn som i sin tur lett till nya och uppdaterade rekommendationer gällande bland annat medicintekniska produkter för kontinuerlig subkutan glukosmätning och insulintillförsel.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det finns biverkningar med läkemedlet som förstås bör beaktas, även om de flesta patienter tolererar läkemedlet väl. Dagens gränser vad gäller njurfunktionen är dock ett hinder i vissa fall men dessa gränser kommer med all sannolikhet att förändras framöver och då kan ännu fler patienter utnyttja denna nyare läkemedelsgrupp, säger Jarl hellman.