Vart man bor påverkar svenskarnas hälsa
Även om vi tillhör de som lever längst i världen, så kvarstår fortfarande stora socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa. Primärt är det problemet med långa väntetider inom vården som ligger bakom. Det visar en ny rapport om befolkningens hälsostatus och sjukvården i Sverige.
I rapporten som är en del av Europeiska kommissionens initiativ, framgår bland annat att riskfaktorer så som rökning, fetma och alkohol är vanligare bland låginkomsttagare och lågutbildade. Detta i sin tur bidrar till socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa och medellivslängd.
Fokus på öppenvård
Förutom en hög medellivslängd så ligger Sverige också högt när det gäller utgifter för hälso- och sjukvård per invånare. Samtidigt spenderar Sverige relativt lite på slutenvård och fokus ligger istället på öppenvård och långvarig vård och omsorg. Enligt rapportförfattarna är det just denna decentralisering med 21 regioner som bidrar till de regionala skillnader som finns – både vad gäller vård och vårdresultat.
För att motverka detta har Sverige nu föreslagit ett nytt omfördelningssystem som ska skapa en mer jämlik resurstilldelning.
Så kan vården bli mer effektiv
Ytterligare ett långvarigt problem som knappast undgått någon är väntetiderna. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige dock relativt många läkare och sjuksköterskor, men bara 15 procent är allmänläkare. Enligt författarna är det detta som försämrar tillgängligheten i primärvården.
I rapporten sammanfattas vidare fem slutsatser som skulle kunna förbättra effektiviteten, tillgängligheten och anpassningsförmågan.
Enkätundersökning om förskrivningspraxis
Den här enkäten riktar sig till dig som är läkare och syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar dina beslut om förskrivning av läkemedel. Vi vill förstå hur sådant som journalsystem, patientpreferenser och ekonomiska överväganden påverkar dina val.
• Arbeta för ökat förtroendet för vaccinationer.
• Bättre utnyttjande av digitaliseringen för hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, till exempel att utveckla appar och andra innovativa ansatser för att öka befolkningens medvetande om hälsosamma levnadsvanor.
• Bättre uppföljning och mätning av tillgänglighet i vården för alla socioekonomiska grupper.
• Effektivisering av hälso- och sjukvårdssystemet och förbättring av dess anpassningsförmåga genom ändrad arbetsfördelning mellan olika yrkeskategorier.
• Initiativ till säker, ändamålsenlig och effektiv användning av läkemedel, som invånarna har råd med, behövs.
I Landsprofilen konstateras att Sverige ligger i framkant på alla ovanstående områden. Digital vård är på frammarsch och vaccinationstäckningen för difteri, stelkramp, kikhosta och mässling i Sverige ligger över Världshälsoorganisationernas rekommenderade mål på 95 procent.
- Folkhälsomyndigheten - https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/svenskarna-lever-lange-men-halsan-ar-ojamlik-i-landet/