Studie: Sömnstörningar ökar risken för demens

Sömnstörningar hos personer i 40- och 50-årsåldern kan öka risken för att senare drabbas av demens med 24 procent. Hos personer i 60- och 70-årsåldern kunde tidigt uppvaknande associeras med en fördubblad risk, visar resultaten från den svenska studien som är publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

– Våra fynd bör få direkta kliniska konsekvenser. I kombination med tidigare studier indikerar resultaten att vi vid vissa stadier i livet är extra känsliga för sömnstörningar och att dessa ökar risken för demens, säger studiens försteförfattare Shireen Sindi, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, vid Karolinska Institutet.

Därför menar hon att sömnstörningar i större utsträckning bör uppmärksammas inom vården. På så sätt kan skräddarsydd behandling sättas in i tid.

Patientfall: Din patient, 44 år, söker vård för sömnstörningar – hur går du vidare?

Även lång sömn är en riskfaktor

Analysen omfattar över 2 000 manliga och kvinnliga deltagare från Sverige och Finland som under en längre tid bedömdes med hjälp av flera sömnparametrar och standardiserad demensdiagnostik. Forskarna tog även hänsyn till parametrar som kan påverka resultaten, såsom fysisk aktivitet, genetik och behandling med sömnmedicin.

– Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi.

Resultaten visar även att ovanligt lång sömn (mer än nio timmar per natt) ger en kraftig riskökning för demens. Något som i den högre åldersgruppen möjligen kan bero på att någon form av demens redan har startat (men ännu inte diagnostiserats), menar forskarna. Ökat sömnbehov är vanligt vid demens.

Nu ska forskarteamet fortsätta undersöka sambandet mellan sömnstörningar och kognitiv förmåga och demens bland olika populationer.