Läkare vill ha fler medicinska sekreterare

Läkare är eniga – det behövs fler medicinska sekreterare för att råda bot på den växande administrationen. Det rapporterar tidningen Vision som tillfrågat samtliga lokala läkarföreningar.
Jämfört med för bara fem år sedan upplever samtliga läkarföreningar att de har mer administrativa arbetsuppgifter.

– Det är en viktig fråga för oss. Problemet behöver angripas på mer än ett håll. Dels så kan det behövas bättre stöd och hjälp av medicinska sekreterare, dels så behöver det rensas bland administrativa uppgifter, säger Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet, till Vision.

Sverige är i ett internationellt perspektiv väl bemannat med läkare, men antalet läkarbesök per invånare och år är få. Både patienter och läkare anser att de har för lite tid i mötet. Frågan om huruvida läkarens tid och kompetens används på rätt sätt har diskuterats från och till under många år.

Under Medicinska Riksstämman 2013 presenterade myndigheten för Vårdanalys rapporten ”Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkarens tid och kompetens”. Det första utvecklingsområdet för en mer effektiv användning av läkarresursen var just att prioritera mellan administrativa krav.
Kraven på dokumentation och redovisning har blivit högre, både på nationell och regional nivå. Det har gjort att en hel del av läkarens arbetstid går till administrativa uppgifter. Studier har visat att så mycket som en tredjedel av läkarens arbetstid går till administration. En tid som skulle kunna sättas på det som läkare faktiskt är utbildade till.

På Neurologikliniken vid Norrlandsuniversitetssjukhus har Anders Svenningsson, överläkare på kliniken har förbättrat MS-vården genom att låta MS-sjuksköterskorna få ta ett större och mer kvalificerat ansvar. Vartannat återbesök för MS-patienter tagits över av specialutbildade sjuksköterskor. Metoden, som från början var ett sätt att lösa bristen på neurologer har gett många fler positiva effekter; patienterna har fått bättre kontinuitet, sjuksköterskorna har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter och neurologerna har fått tid och resurser att ta emot fler patienter.

Vad har det nya arbetssättet inneburit för er verksamma läkare?

– Jag märker bland annat en stor skillnad i hur mycket jag hinner med nu mot innan. Jag hamnar betydligt mera sällan rejält efter i olika saker som annars tenderar att hopa sig som till exempel intygsskrivande, svara på arbetsmail etc. Vill dock betona att det fortfarande finns mycket att förbättra och rationalisera. Jag hoppas kunna ge mig i kast med ett projekt rörande intygsskrivande i vår. Med undantag för de vanliga sjukskrivningarna skulle jag vilja säga att minst 75 procent av allt intygsskrivande av läkare är helt i onödan och skulle kunna tas bort alternativt göras av annan personal med bibehållen eller förbättrad kvalitet, säger Anders Svenningsson.

Läs intervjun med Anders Svenningsson här »

Håller du med dina kollegor - behövs det fler medicinska sekreterare? Och hur mycket av din arbetstid går till administrativa uppgifter? Kommentera direkt under artiklen.