Kroniskt sjuka får samordna egen vård

Vården av personer med mer än en kronisk sjukdom står för hälften av de samlade sjukvårdskostnaderna. Men vårdens struktur gör vården ineffektiv.

En ny rapport från Myndigheten för vårdanalys visar att en majoritet av dagens sjukvård riktas mot patienter med kroniska sjukdomar. Men vården präglas av bristande samordning mellan olika vårdgivare, bristande involvering av patienten och av att vara alltför reaktiv. Vården är i sin nuvarande struktur och med nuvarande arbetssätt inte rustad för att möta dagens patienter med allt mer komplexa behov. Det gör det svårt för vårdpersonalen att ta ett helhetsansvar för patienterna skriver Fredrik Lennartsson, Myndigheten för vårdanalys, på DN Debatt.

Närmare halva Sveriges befolkning och var femte person under 20 år har minst en kronisk sjukdom. Cirka 80-85 procent av ett landstings totala kostnader för primärvård, öppen specialistvård och slutenvård riktas till personer som har kronisk sjukdom.

En fjärdedel av befolkningen har mer än en kronisk sjukdom. Personer med minst två kroniska sjukdomar står för 50 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar.

Patientens delaktighet

Enligt patienterna själva brister vården när det gäller samordning av vårdinsatser och att tillvarata patienternas egna och närståendes kraft och förmåga att vara delaktiga i sin egen vård. Drygt 40 procent av personer med kronisk sjukdom menar att deras primärvårdsläkare inte känt till vad som gjorts i specialistvården. Samtidigt menar över 70 procent att de inte fått hjälp av sjukhuset att boka återbesök trots att de behövt det.

Hur tycker du att samordningen av vården av kroniskt sjuka fungerar? Kommentera artikeln här nedan.