Här fungerar vården bäst – och sämst

I rapporten har myndigheten sammanställt forskning samt gjort fördjupade analyser av befolkningens förtroende för sjukvården i Sverige.

– Vi ser att omkring 65 procent av befolkningen har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det är en tillgång som behöver värnas eftersom förtroendet påverkar vårdens effektivitet och patienters och medborgares sätt att agera i vården, till exempel benägenheten att söka vård och följa behandlingsråd, säger Isabelle Carnlöf, utredare, Vårdanalys, i ett pressmeddelande.

Det kan bli bättre

Särskilt stort förtroende har svenskarna för sjukvårdspersonalen och sjukhusen. Samtidigt är förtroendet för vårdcentralerna, hur sjukvårdssystemet fungerar och vårdens styrning och ledning desto svagare. Det finns även betydande skillnader mellan landstingen.

Vanliga orsaker till ett lågt förtroende är upplevelse av brister i tillgänglighet, kontinuitet och att inte bli tagen på allvar och att bli lyssnad på i vårdmötet.

– Svagheterna i förtroendet för vården behöver hanteras för att inte befolkningens förtroende ska minska på sikt. En del i det är att stärka tillgängligheten, personcentreringen och utveckla styrningen och ledningen. Regeringen och landstingen behöver också beakta förtroendet mer i utvecklingen av vården, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör, Vårdanalys.