Dagsljus påverkar ditt välmående och din prestationer på arbetet

Beroende på vilket typ av ljus människor exponeras för påverkas hälsan olika, det slår Arbetsmiljöverket fast i den nya rapporten Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen. Ljus är överhuvudtaget bra för dygnsrytmen, den förbättrar sömnen, minskar sömnighet dagtid och förbättrar humöret.

– Det är viktigt ur en biologisk synvinkel för dagsljuset bidrar till att reglera vår sömn- och vakenhetsrytm. Dygnsrytmen ser i sin tur till att våra vitala organ fungerar på ett bra sätt. Ljuset bidrar till att vi kan bibehålla ett bra humör. Så det är viktigt både fysiskt och psykiskt en få en ordentlig ljusdos varje dag, säger Arne Lowden, docent vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, i ett uttalande.

De flesta föredrar blått dagsljus

De flest människor föredrar det blåa dagsljuset istället för glödlampans gula ljus. Mörker och ljus påverkar produktionen av sömnhormonet melatonin, och dagsljuset ger en större effekt på melatoninnivåerna i kroppen jämfört med elektriskt ljus i glödlampor. I teorin ger glödlampans elektriska ljus lika bra effekt som dagsljus. I praktiken håller dock det elektriska ljuset inte alls samma kvalité som dagsljuset, inte när det kommer till vilka våglängder eller färger ljuset innehåller, belysningsstyrka och hur ljuset varierar under dagen.

De som arbetar nära ett fönster känner sig piggare, och utblicken ger information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar samt minskar känslan av instängdhet. Det finns dock ingen vetenskaplig evidens för att fönster verkligen ger en positiv hälsoeffekt. Ändå slår Arbetsmiljöverket fast att dagsljus bör prioriteras och elektriskt ljus bör vara ett andrahandsalternativ.

Patientfall: 27-åriga Andreas söker vård för AS

Planera arbetslokalerna för bättre ljus

Frågan är om arbetsplatser i inomhusmiljö kan möta människors behov av dagsljus. Enligt Arne kan man med datorsimulering redan på planeringsstadiet av nya bostäder och arbetsplatser beräkna hur mycket dagsljus som kommer in i ett rum. I stället för att Arbetsmiljöverket kommer in i ett senare skede så är anpassning redan på planeringsstadiet önskvärt menar han. I framtiden ser han ljust på möjligheterna att anpassa arbetsplatser bättre.

– Man kommer bli noggrannare när man planerar och placerar personer i en arbetslokal. Man kommer säkert också kunna använda sig av ny teknik, så att man till exempel under den mörka årstiden försöker ersätta dagsljus men lämpliga elektriska alternativ. Speciellt för de individer som är känsliga.

Patientfall: 53-åriga Kerstin har psoriasis och fått ont i lederna

Mer forskning behövs

Få studier har jämfört dagsljus med elektriskt ljus. En del forskare menar att vitt, kallt eller blått ljus gör människor piggare, mindre lättretliga. Ögonbesvär
och huvudvärk ska minska med blåa ljuset vid dagarbete, jämfört med gult ljus, men evidensen är dock mycket låg, menar Arbetsmiljöverket.

– Idag är det så att det elektriska ljuset inte har samma kvalité som dagsljuset. Men på sikt kanske vi kan prova för att se om biologin följer med när vi använder oss av alternativt dagsljus.

Evidens för orsakssamband mellan ljuspåverkan på arbetet och utveckling av psykisk ohälsa, speciellt årstidsbunden depression, är mycket låg. Det är framför allt studier med uppföljning under en längre tid som saknas.

Låg evidens finns det även för att individuella ljusbehandlingar på arbetet kan förebygga mildare former av årstidsbunden depression och göra människor piggare. Arbetsmiljöverket poängterar att dessa frågor är relevanta för framtida forskning. De menar också att det är viktigt att studera åldersskillnader eftersom åldrandet kraftigt minskar effekten av olika ljusnivåer och på så vis påverkar föreslagna riktvärden.

– Vi behöver fortsätta pröva olika lösningar och utvärdera dem. Vi behöver också veta mer om hur man reagerar långsiktigt. Om man får en förbättring i ljusförhållanden, hur påverkar det hälsan långsiktigt? Det är också en fråga som vi inte vet så mycket om.