Brister i vården av patienter med kroniska sjukdomar under pandemin

Hur har covid-19-pandemin påverkat följsamheten till de nationella riktlinjerna? Det visar Socialstyrelsen i en utvärdering för 15 vårdområden.

– Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Det kan delvis förklaras av att det under pandemin varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och har därför ställt in ett stort antal behandlingar, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

De områden som myndigheten har undersökt har dock påverkats i varierad utsträckning. Följsamheten till riktlinjerna skiljer sig även åt mellan regionerna. Akuta insatser har generellt sett fungerat medan uppföljande läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat.

Viktig undersökning vid astma och KOL har minskat

Bland personer med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, har cirka 26 000 färre patienter fått sin lungfunktion mätt med spirometri under 2020 jämfört med året innan. Något som är en högt prioriterad insats i riktlinjerna då det är en förutsättning för diagnos och fortsatt korrekt omhändertagande.

Färre diabetiker har fått rekommenderad fotundersökning

Antalet patienter med typ 2-diabetes som fått en rekommenderad fotundersökning minskade med nästan 50 000 mellan 2019 och 2020. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 700.

Regelbundna kontroller vid diabetes är viktiga för att undvika komplikationer. Årliga fotundersökningar görs i syfte att minska risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och amputation.

Demensutredningar har minskat med 30 procent

Vad gäller vården vid demens visar analysen på en stor minskning av demensutredningar samt längre utredningstider. Omkring 2 100 färre personer har genomgått en basal demensutredning under 2020, jämfört med 2019. Det motsvarar en minskning på 30 procent.

– Vårdens följsamhet till nationella riktlinjer har blivit sämre under pandemin. All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov. Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras. Det är viktigt att utvärderingens resultat nu används som underlag i regionernas och kommunernas planering och hantering av de uppdämda vårdbehoven, säger avdelningschef Natalia Borg i pressmeddelandet.

Här har följsamheten kring riktlinjerna fungerat

Enligt analysen finns det även områden där följsamheten till Socialstyrelsens riktlinjer generellt har kunnat upprätthållas under pandemin. Ett av dessa områden är hjärtsjukvården och patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Även planerad kirurgi vid klaffsjukdom har fungerat. Resultatet visar också att dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt inte har påverkats under fjolåret.

Om utvärderingen:

• Den omfattar områdena astma och KOL, diabetes, depression och ångestsyndrom, demens, epilepsi, endometrios, hjärtsjukvård, missbruk och beroende, multipel skleros, MS, och Parkinsons sjukdom, palliativ vård i livets slutskede, psoriasis, schizofreni, rörelseorganens sjukdomar, stroke och tandvård.
• Underlaget till analyserna kommer från nationella kvalitetsregister och från Socialstyrelsens hälsodataregister och socialtjänstregister samt dödsorsaksregistret.

Läs hela utvärderingen från Socialstyrelsen här >>