Bra tillgång till vård – men inte för alla

Människor i allmänhet har fått bättre tillgång till vård och läkemedel, men för grupper med omfattande vårdbehov har situationen inte förbättrats nämnvärt. Det visar en ny utvärdering av de senaste årens reformer.

Myndigheten Vårdanalys har utvärderat vårdgarantin, omregleringen av apoteksmarknaden och kömiljarden. Rapporten visar att sedan apoteksregleringen för snart fem år sedan har lett till 368 nya apotek, en ökning med 40 procent. De flesta apotek har etablerats där tillgängligheten redan var hög och fler än hälften av de som besökt ett apotek det senaste året har inte kunna få ut sitt förskrivna läkemedel. För personer med kroniska sjukdomar som diabetes och ledgångsreumatisk är andelen högre.

170 nya vårdcentraler

Sedan vårdvalsreformen har antalet nya vårdcentraler, de flesta privat drivna, ökat med 17 procent. Det innebär 170 nya vårdcentraler, de flesta i redan tätbefolkade områden och få i norra Sverige. Förutom att skillnaderna mellan landstingen är stora brister även kontinuiteten och samordningen av vården, inte minst för personer med särskilda och omfattande behov. Enligt Vårdanalys har bara drygt hälften en fast läkarkontakt, jämfört med fler än nio av tio i Frankrike, Norge och Tyskland.

Inom specialistvården kortades köerna inledningsvis efter vårdgarantireformen och kömijarden, men sedan 2010 har utvecklingen planat ut. Fortfarande väntar mellan 10-15 procent av patienterna för länge, och skillnaderna är stora mellan landstingen.

Utvärderingen visar också att det finns tecken på att framförallt kömiljarden påverkar hur patienter prioriteras. I vårdkedjan är det bara första besök och behandling som omfattas av det ekonomiska stödet. Därmed riskerar övriga åtgärder, som till exempel återbesök, att trängas undan.

– Den breda allmänheten har gynnats, med det finns vissa grupper som inte i lika stor utsträckning kommit i åtnjutande av de här positiva effekterna, kommenterar Fredrik Lennartsson, Vårdanalys myndighetschef, granskningens resultat.