Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Allmänmedicin

Barotrauma vid dykning och flygning


Uppdaterad den: 2024-12-09

Annons

Bakgrund

  • Skada på kroppens luftfyllda hålrum orsakad av förändringar i omgivningens tryck:
    • Vid barotrauma i lungorna kan tillståndet kompliceras av arteriell, vanligtvis cerebral, gasemboli
  • Barotrauma indelas i kompressions- och dekompressionsbarotrauma som orsakas av ökningar respektive minskningar av det omgivande trycket:
    • Kompressionsbarotrauma kallas populärt för "squeeze" (sinus squeeze, middle ear squeeze, etc.)
    • Dekompressionsbarotrauma i lungorna kallas populärt för "lungbristning" eller "lungsprängning"

Epidemiologi

  • Förekomsten av barotrauma i mellanörat vid flygning är vanligt. En studie visade att 10 % av vuxna och 22 % av barn hade otoskopiska tecken på skada på trumhinnan efter en flygresa.
  • Förekomsten av sinusbarotrauma under flygresor är okänd, men i en undersökning hade cirka 60 % av den finska flygbesättningen drabbats1
  • Många dykare har upplevt barotrauma i bihålorna och mellanörat:
    • De flesta dykare upplever sällan dessa symtom – upprepade episoder av barotrauma i bihålor och mellanöron upplevs endast av cirka 0,5 % respektive 4 %
  • Tandsmärta upplevs av cirka 10 % av dykarna,men är svår att skilja från barotrauma i bihålorna.
  • I en studie rapporterade cirka 7 % av en flygbesättning tandsmärta under flygningar.
  • Barotrauma i lungorna:
    • Det finns endast ett fåtal rapporterade fall av barotrauma i lungorna under vanliga flygningar, och då endast hos patienter med redan befintlig lungsjukdom
    • Lungbarotrauma är sällsynt också vid dykning

Etiologi och patogenes

  • Trycket minskar med höjden och ökar med ökande vattendjup:
    • Trycket vid havsnivå är 1 atmosfär (atm) och ökar med 1 atm för varje tio meter under vattnet
    • I kommersiella reguljärflyg kan trycket sänkas till cirka 0,75 atm i tryckkabinen
  • Barotrauma uppstår i kroppens luftfyllda hålrum när dessa inte kan utjämna trycket mot omgivningen:
    • Mellanörat och bihålorna drabbas oftast, lungorna mer sällan
    • Undertryck i täta dykardräkter (torrdräkter) och dykarmasker kan orsaka hudblödningar och subkonjunktivala blödningar
    • I sällsynta fall kan barotrauma uppstå i tänder på grund av luftfyllda hålrum under tandfyllningar eller tandrötter
  • I bihålor och öron är smärta vanligast vid tryckökning (nedstigning). I lungorna uppstår de allvarligaste skadorna under tryckminskning (uppstigning).

Predisponerande faktorer

  • Barotrauma i mellanörat och bihålorna:
    • Alla tillstånd som förhindrar tryckutjämning i mellanörat och bihålorna predisponerar för barotrauma i dessa organ:
      • Akut övre luftvägsinfektion, polyper, kronisk sinuit och öroninflammation är de viktigaste predisponerande faktorerna
      • Vissa personer är predisponerade för barotrauma i mellanörat på grund av trånga örontrumpet
  • Dekompressionsbarotrauma i lungan ("lungbristning", "lungsprängning"):
    • Okontrollerad uppstigning vid dykning:
      • Ses särskilt hos oerfarna dykare med otillräcklig andningsgasförsörjning eller bristande flytkraftskontroll
  • Barotrauma på grund av kompression i dräkten ("drysuit squeeze"):
    • Dykare strävar efter att ha neutral flytkraft i vattnet för att kunna simma utan ansträngning. Detta uppnås genom att bära en blyvikt i västen eller bältet och kompensera den negativa flytkraften genom att fylla torrdräkten med luft:
      • Om man har för lite bly tvingas man tömma torrdräkten helt på luft. Då kan huden dras in i dräktens veck
  • "Mask squeeze":
    • Trycket i dykmasken minskar under nedstigningen. Dykaren utjämnar detta genom att blåsa in luft i masken genom näsan
      • Vid en övre luftvägsinfektion kan dykaren ha problem med att utjämna masktrycket genom näsan
Annons
Annons

ICD-10

  • H81.3 Annan perifer yrsel
  • T70.0 Barotrauma i örat
  • T70.1 Barotrauma i bihålor
  • T70.9 Ospecificerad effekt av lufttryck och vattentryck
  • T79.0 Luftemboli, traumatisk

Anamnes

  • Vanligt vid barotrauma från flygning eller dykning:
    • Patienten har ofta en känd luftvägsinfektion, allergisk rinit eller har tidigare upplevt utjämningsproblem i liknande situationer
    • Flygning:
      • Symtom från öron och/eller bihålor under nedstigning (symtom vid start är oftast av lindrigare karaktär)
      • Barotrauma i lungorna är en mycket sällsynt komplikation vid flygning, även hos personer med lungsjukdom
    • Dykning:
      • Symtomen uppträder vanligen under nedstigningen, men särskilt bihålesymtom kan också uppträda under uppstigningen
      • Vid barotrauma i lungorna uppträder symtomen alltid kort efter att dyket har avslutats
  • Barotrauma i bihålorna:
    • Smärta lokaliserad till pannan och överkäken
    • Barotrauma i tänder är mycket sällsynt, och smärta i tänder i överkäken beror vanligtvis på barotrauma i bihålorna
    • Smärtan börjar vanligen under själva tryckförändringen, men minskar när trycket (kabintrycket, dykdjupet) hålls konstant:
      • Vid barotrauma i samband med övertryck kan dykaren uppleva att masken fylls med blodigt sekret från bihålorna.
  • Barotrauma i tänder:
    • Smärta i tänderna, oftast kindtänderna i överkäken
      • Tandfyllningar kan lossna
    • Barotrauma i käkhålan kan lätt misstolkas som barotrauma i tanden eftersom smärtan refereras till tänder i överkäken
  • Barotrauma i mellanörat:
    • Smärta som debuterar vid tryckförändringar
    • Dykare kan uppleva identisk smärta när de bär en åtsittande huva som skapar undertryck i den yttre hörselgången när dykaren simmar ner (trumhinnan dras utåt)
    • Ojämn tryckutjämning i öronen kan orsaka tillfällig yrsel både vid flygning och dykning:
      • Yrseln är övergående, varar vanligtvis från några sekunder till några minuter och åtföljs vanligtvis inte av smärta
    • Barotrauma i mellanörat kan i sällsynta fall kompliceras av perifer facialispares
  • Barotrauma i innerörat:
    • Om patienten har utjämnat för mycket under flygning eller dykning kan tryckökningen i innerörat orsaka fistelbildning genom det runda eller ovala fönstret:
      • Typiska symtom är yrsel, balansproblem, tinnitus och hörselnedsättning
  • Arteriell gasemboli och barotrauma i lungorna:
    • Symtomdebut omedelbart efter avslutad uppstigning, i praktiken kan dessa diagnoser uteslutas om symtomen debuterar senare än 10 minuter efter avslutat dyk:
      • Observera dock att tryckfallssjuka kan börja mycket senare
    • Barotrauma i lungorna ger vanligen måttliga symtom, vanligast är lindrig (inspiratorisk) bröstsmärta:
      • Andfåddhet, hosta och svår bröstsmärta tyder på annan underliggande sjukdom/skada
    • Vid större barotrauma i lungorna kan dykaren uppleva en förändring i rösten (metallisk röst) eftersom fri luft i bröstkorgen graviterar och orsakar subkutant emfysem i halsen
    • Även om arteriell gasemboli förutsätter ett underliggande lungbarotrauma behöver lungskadan inte vara symtomatisk eller synlig vid bilddiagnostik:
      • Neurologiska symtom (vanligen huvudvärk, trötthet, synstörningar) som uppträder omedelbart efter dyket bör väcka misstanke om gasemboli även om det inte finns några lungsymtom

Kliniska fynd

Det finns ett brett spektrum av möjliga kliniska fynd beroende på vilket organ som påverkas

  • Barotrauma i yttre hörselgången:
    • Subkutan blödning i den yttre hörselgången
    • Injektion eller blödning i trumhinnan
  • Barotrauma i mellanörat:
    • Injektion eller blödning i, eventuellt perforering av, trumhinnan
    • Blod i mellanörat
  • Barotrauma i innerörat:
    • Balansproblem (Romberg)
    • Nystagmus
    • Unilateral hörselnedsättning
    • Positivt fisteltest (försämring av yrsel och utlösning av nystagmus genom tryckutjämning i örat/valsalva)
  • Sinus barotrauma:
    • Sällan objektiva fynd, men kan åtföljas av dunkande ömhet över bihålorna eller förvärrad smärta vid framåtböjning
  • Barotrauma i tänder:
    • Vanligtvis få objektiva fynd
    • Lossnande fyllning och röntgenundersökning med upptäckt av luftfickor under fyllningen eller tandrötterna stärker diagnosen
  • Kompressionsbarotrauma i huden ("drysuite squeeze"):
    • Randformade petekiala hudförändringar som motsvarar veck i dräkten
  • Kompressionsbarotrauma i ansiktet (mask squeeze"):
    • Petekiala blödningar i huden i anslutning till dykmasken
    • Subkonjunktivala blödningar
  • Barotrauma i lungan (lungbristning, lungsprängning):
    • Mediastinalt emfysem (vanligast) eller pneumothorax (mycket sällsynt):
      • Ger vanligen inga säkra kliniska fynd, men ska verifieras med bilddiagnostik
      • Vid mer omfattande barotrauma i lungorna kan fri luft i thorax gravitera uppåt och orsaka subkutant emfysem på halsen och i fossa supraklavikularis
  • Arteriell gasemboli (följdtillstånd av barotrauma i lungorna):
    • Neurologiska symtom beroende på lokaliseringen av luftembolin:
      • Förändrad medvetandegrad, hemiplegi, dysfasi och kramper är de vanligaste fynden, men objektiva fynd kan vara få även vid uttalade symtom

Utredning av barotrauma och tryckfallssjuka

  • Barotrauma i yttre hörselgången, mellanörat, bihålor, tänder, hud:
    • Ytterligare undersökningar sällan relevanta
  • Misstanke barotrauma i innerörat:
    • Test med stämgaffel (Rinne/Weber), se texten Barotrauma, örat
    • Fisteltest (provokation av nystagmus och försämring av symtomen med valsalva)
    • Vestibulära undersökningar på ÖNH-avdelningen (videonystagmografi med kalorisk stimulering, balansplattform, audiometri)
  • Misstanke om arteriell gasemboli:
    • Grundlig neurologisk undersökning
    • DT eller MRT av hjärna och ryggmärg
  • Barotrauma i lungorna:
    • Lungröntgen eller DT-thorax:
    • Specificera problemet "Intrathorakal fri luft? Pneumothorax eller mediastinalt emfysem?"
Annons
Annons

Differentialdiagnoser

  • För smärta i öron och bihålor:
    • Akut mediaotit (AOM)
    • Akut rinosinuit
  • För symtom från lungorna:
    • Akut lungödem
    • Spontanpneumothorax
    • Drunkning
  • Hörselnedsättning och/eller yrsel:
    • Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV)
    • Kalorisk yrsel:
      • En godartad och övergående yrsel till följd av kallt vatten i hörselgången hos dykare som antas utlösa cirkulation av vätska i båggångarna 
    • Vestibularisneurit
    • Ménières sjukdom
  • För neurologiska symtom:
    • Tryckfallssjuka
    • Annan sjukdom i CNS

Behandling av barotrauma och tryckfallssjuka

Akut handläggning vid allvarligt barotrauma

  • Kontakta 112 och rapportera "dykolycka" vid alla allvarliga dykrelaterade skador.
  • SOS alarm hänvisar till dykläkare som har jour och tryckkammare beroende på tillgänglighet och var i landet man befinner sig:
    • Dykläkare bör alltid rådfrågas vid misstanke om tryckfallssjuka, lungbristning eller arteriell gasemboli

Inledande akut behandling

  • Endast relevant vid misstanke om arteriell gasemboli och/eller pulmonellt barotrauma (andningsproblem och/eller neurologiska symtom och fynd):
    • Behandling enligt ABCDE. 
    • Kontinuerlig tillförsel av 100 % O2 på mask med fylld reservoarpåse, eventuellt 12–15 L/min vid användning av syrgasmask utan reservoar:
      • Tillför syrgas även vid avsaknad av andningssvårigheter och oavsett SpO2
    • Lägg patienten i en bekväm position, undvik hypotermi.
    • Etablera intravenös åtkomst i en stor ven och ge vätska (ringer-acetat eller NaCl):
      • Vakna patienter utan illamående kan dricka själva (klar vätska, undvik kaffe och te)
      • Tillför vätska intravenöst eller oralt tills patienten kissar klar, ljusfärgad urin

Transport

  • Arteriell gasemboli och/eller barotrauma i lungorna
    • Vid misstanke om arteriell gasemboli måste patienten behandlas med hyperbar syrgasbehandling (HBO) i en tryckkammare.
    • Centra för hyperbar syrgasbehandling (HBO-centra) nås via SOS Alarm 112 eller sjukhusväxel:
      • Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm 08-123 70 000
      • Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg 031-342 10 00
      • Blekingesjukhuset Karlskrona 0455-73 10 00
      • Helsingborgs lasarett har också tryckkammare för hyperbar syrgasbehandling, men tar inte akutfall.
      • Dessutom har försvaret flera tryckkammare
      • SOS alarm hänvisar till tryckkammare beroende på tillgänglighet och var i landet man befinner sig
    • Transport av personer efter dykolyckor:
      • Vid transport med helikopter/ambulansflyg är högsta kabinhöjd 300 meter över havet, aldrig över 500 meter (1 000 och 1 500 fot)
      • Vid mindre allvarliga symptom avgörs transportsätt och prioritet i samråd med dykläkaren
  • Barotrauma i innerörat:
    • Kontakta närmaste ÖNH-avdelning akut för konsultation
    • Patienten ska transporteras med höjd överkropp och man ska undvika att öka det intrakraniella trycket (hosta, nysning, valsalva)
  •  

Behandling vid olika typer av barotrauma

  • Återkommande barotrauma i bihålor, öron och tänder bör bedömas av en ÖNH-läkare respektive tandläkare.
  • Barotrauma i innerörat (perilymfatisk fistel) kan motivera kirurgisk slutning av fisteln med ett biologiskt eller artificiellt transplantat.
  • Behandlingen av barotrauma i lungorna beror på hur omfattande lungskadan är:
    • Mediastinalt emfysem behandlas vanligen med syrgastillförsel via en mask
    • Pneumothorax behandlas konservativt eller med dränage beroende på pleuras storlek
  • Arteriell gasemboli behandlas i en tryckkammare (hyperbar syrgasbehandling, HBO) enligt samma rutiner som vid dykarsjuka.

Förebyggande behandling

  • Trauma i bihålor och mellanöra:
    • Det är oklart vad som är den bästa läkemedelsprofylaxen och vilken som kan rekommenderas för predisponerade individer när flygning och dykning är nödvändigt
      • Orala adrenergika (Rinexin® 50 mg x 2) är förmodligen mest effektiva, men slemhinneavsvällande nässprejer, nasala och systemiska steroider har också använts
      • Ballong för näsinsufflation (Otovent®) kan prövas hos dem som har svårt att utjämna trycket i mellanörat under flygning
    • Ballongdilatation och laserplastik av örontrumpeten kan övervägas i utvalda fall, men det finns inga större studier av effekten hos vuxna
  • Åtgärdande av underliggande sjukdom (kroniska övre luftvägsinfektioner, tandkirurgi) är den bästa profylaxen.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Komplikationer

  • Barotrauma i bihålorna:
    • Hos patienter med öppna frakturer i bihålorna kan dekompressionsbarotrauma i mycket sällsynta fall kompliceras av luft i skallen (pneumocefalus), retrobulbär fri gas eller subkutant emfysem i ansiktshuden
  • Barotrauma i mellanörat:
    • Kan kompliceras av perforering av trumhinnan, men dessa är vanligtvis små och tenderar att läka spontant
    • Permanent hörselnedsättning är sällsynt
  • Barotrauma i innerörat (perilymfatisk fistel):
    • Kan leda till permanent hörselnedsättning och balansstörningar
  • Barotrauma i lungorna:
    • Kan kompliceras av arteriell gasemboli – ofta cerebral – med neurologiska sekvele:
      • De neurologiska följderna kan vara permanenta

Prognos

  • Prognosen för barotrauma i öron, bihålor, tänder och hud är vanligtvis mycket god.
  • Prognosen för barotrauma i lungorna är vanligtvis god.
    • Prognosen för sekundär (cerebral) arteriell gasemboli beror på omfattningen av de neurologiska bortfallen vid symtomdebuten
    • Arteriell gasemboli med omfattande neurologiska bortfall har sämre prognos än mindre omfattande sjukdom

Källor

  • Naouri D, Lapostolle F, Rondet C et al. Prevention of Medical Events During Air Travel: A Narrative Review. Am J Med. 2016 Sep;129(9):1000.e1-6. doi: 10.1016/j.amjmed.2016.05.013. Epub 2016 Jun 4. PMID: 27267286 PubMed
  • Lindfors OH, Ketola KS, Klockars TK, et al. Sinus Barotraumas in Commercial Aircrew. Aerosp Med Hum Perform. 2021 Nov 1;92(11):857-863. PMID: 34819211. PubMed
  • Lindfors OH, Räisänen-Sokolowski AK, Suvilehto J, Sinkkonen ST. Middle ear barotrauma in diving. Diving Hyperb Med. 2021 Mar 31;51(1):44-52. PMID: 33761540. PubMed
  • Lindfors OH, Räisänen-Sokolowski AK, Suvilehto J, Sinkkonen ST. Sinus barotrauma in diving. Diving Hyperb Med. 2021 Jun 30;51(2):182-189. PMID: 34157734 PubMed
  • Nakdimon I, Zadik Y. Barodontalgia Among Aircrew and Divers. Aerosp Med Hum Perform. 2019 Feb 1;90(2):128-131. PMID: 30670123. PubMed
  • Gougeon K, Yasukawa K, Baudet A. Barodontalgia and Dental Barotrauma Among Scuba Divers. Aerosp Med Hum Perform. 2022 May 1;93(5):539. PMID: 35551726. PubMed

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.