Kongressrapport från den nationella konferensen om klinisk forskning

Myter och sanningar om klinisk forskning i Sverige

Första dagen inleddes av dr Billig, ordförande i kommittén för nationell samordning av kliniska prövningar. Att Sverige tappat internationellt i klinisk forskning är känt, men han ifrågasatte om det är så illa som vi tror? Är det kanske snarare så, att länder som Danmark och Holland blivit bättre? I de större europeiska länderna som Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike förläggs åtminstone mycket kliniska läkemedelsprövningar i respektive länder, men detta kan delvis bero på att marknaden där ju redan är stor, vilket har implikationer när väl läkemedlet marknadsförs.

Sverige är ett litet land, men samordnar man klinisk forskning, oavsett incitament, tror dr Billig att det kommer öka aktiviteter betydligt. Temat för Nationella konferensen om kliniska prövningar som inleddes i Göteborg den 13-14 april poängterade nämligen vikten av samarbete – ”collaboration” – i motsats till ren, skär konkurrens!
Enligt Billig strävar vi idag efter gemensamma ”noder” (samarbetspunkter), från norr till söder i Sverige. Dessa noder ska öppna upp och bidra med samarbete som ger möjligheter till framgångar i kliniska studier. Samtidigt är syftet, att parallellt intensifiera produktionen av sjukvård. Detta är en ekvation som är svår att få att gå ihop, vilket även Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning påpekade i sitt tal på andra dagen (se nedan).

Evan Rosen talade om samarbeten

För att visa betydelsen av samarbete, hade man
bjudit in Evan Rosen som är känd för boken ”The Culture of Collaboration.” Dr Rosen poängterade
vikten av ”real time dialogue”, möten och samtal i nutid, istället för e-mejl- beslut och konversationer som styrs uppifrån genomsyrade av tävlingsinstinkt. Han betonade istället seriösa gruppmöten, där man tillsammans tar beslut utan konkurrerande krafter.
Han talade varmt för strävan att tillsammans hitta lösningar, i syfte att behandla eller bota svåra sjukdomar.

Han gav exempel på hur lyckad HIV forskningen varit inom detta område, där exempelvis Europa och USA gick samman för att hitta såväl sjukdomsmodifierande mediciner som vacciner. Dr Rosen talade om behovet av oberoende kliniska samarbeten, vilka ska utmynna i eget företagande (Enterprises). Dessa kan utgöras av noder bestående av olika grupper av vetenskapsmän och forskare, innovatörer – allt istället för destruktiv konkurrens där man inte ens avslöjar sina egna framsteg.

Tänkvärt, men inte en sensationell filosofi för framgång egentligen, eller?

Strukturerna hindrar oss dock

Tyvärr håller strukturerna oss tillbaka. Ändrar man strukturerna, underlättas samarbetet, fortsatte han. De strukturer vi har idag, är föråldrade och härstammar från Industrirevolutionen. Istället för att idag fortsätta styra verksamheter med order och beslut ovanför huvudet på medarbetarna, (för att nå utveckling), önskade han att samarbetet fick träda fram på bekostnad av tävlingen om att ”vinna rätt lösning.” 
Ett sätt fortsatte han, var att släppa på kontrollen, rädslan och att lämna sina trygghetszoner. Rosen gav exempel på både principer, praxis och processer som gjort bolag som Ford och Boeing framgångsrika.  (Läs gärna vidare i hans bok, ”Seven steps to the Culture of Collaboration.”)
Rosen fortsatte med att överföra sina tankar till Sverige, där han betonade vikten av att tänka ”oss” istället för ”dem”. Man måste dela information kollegor emellan, istället för att parallellt, på flera stora och mindre forskningsinstitutioner, arbeta i skilda, isolerade ”stuprör”, utan kontakt med varandras verksamheter eller ens med insikt om varandras metoder.
Istället, bör vi utveckla samlade värden för att föra den kliniska forskningen framåt – med patienten i centrum, i samhället, forskningens och utvecklingens tjänst! Och i allra högsta grad med sjukvården i åtanke!

Kliniska bevis på framgång i samarbete - #collaborationer

Dr Veronica Miller, chef för Collaboration HIV Research, UC Berkeley, gav senare flera kliniska bevis för hur man lyckats och vart man är på väg. Dagens framsteg i behandling av HIV för att undvika AIDS, ger ringar på vattnet vad gäller dagens botemedel mot Hepatit C och andra leversjukdomar. Hon betonade behovet hos patienter att nå behandlingsalternativ genom ökad genomslagskraft mot framställning av säkra och effektiva läkemedel mot just infektionssjukdomar som Hepatit C och Hepatit B. Mycket av framstegen idag, bottnar i Al Gore:s ”Keystone Dialogue”, där man la grunden för en patientdriven forskning och ökat samarbete med just Europa och Asien, för att hitta lämpliga behandlingsalternativ – vilket har lyckats!

Idag har HIV-patienter en normal livskurva. En orsak till att utvecklingen gått så snabbt, när den väl kom igång, var enligt dr Miller, att man började ”tala samma språk”, forskare och innovatörer tillsammans.

Andra dagen: politik och praktik

Andra dagen dominerades av Helene Hellmark Knutssons framträdande.  Som minister för högre utbildning och forskning, representerande Utbildningsdepartementet, gjorde hon ett intressant framträdande. Hon talade varmt om vikten av innovation och forskning i Sverige. Hon citerade regeringsförklaringen, om att Sverige ska vara ”… ledande kunskaps – och forskningsnation”. Men inte bara kunskap och därmed lägre löner, fortsatte hon….
Vidare betonade hon långsiktighet och samarbete. Propositionen som kommer att läggas har tio års framförsikt. Man vill satsa mer på ”basanslagen” för att öka möjligheterna uppnå nya upptäckter! Forskning- högre utbildning- Innovation är honnörsord. Hon poängterade även vikten av att satsa på de unga forskarna genom att ordna fler utbildningsplatser. Hon vill dessutom öka jämlikheten mellan könen. Idag finns 22 % kvinnliga professorer. 1999 var det 12 %. En ökning, men inte tillräckligt enligt utbildningsministern.  Därför är detta en prioriterad fråga för regeringen idag.

Hellmark Knutsson fortsatte med att tala sig varmt om området ”Life Science”. Hon menade, att akademin, sjukvården och näringslivet, måste fortsätta samarbetet.  Hon ställde även frågan ”Vad och vilka kan Sverige ta upp konkurrensen med?” Indien, Kina, USA…?
Avslutningsvis nämndes betydelsen av ”klinisk behandlingsforskning”. 100-150 miljoner kronor ska avsättas för detta. Men vad innebär begreppet? Jo, förnyelse av säkrare och effektivare behandlingsmetoder i den kliniska vardagen. Patientsäkerhet. Utveckling av metoder inom den själva kliniska verkligheten – vardagen! Lysande!

Hellmark Knutsson tar gärna emot inspel från omgivningen, så sätt igång tänk till.

"Tillsammans är vi starka"

Biobank och registerforskning ser man positivt på. Frågor ställdes angående detta, men ministern menade, att man var öppen för såväl de praktiska som juridiska frågorna. Ministern avslutade med att medge, att budgeten som lades samma dag som föreläsningen ägde rum, 15/4, återför mer pengar till just klinisk behandlingsforskning.
Dagen avslutades med ett seminarium, där Solveig Wennerholm, moderator och till vardags klinisk prövningsledare på Skånes Universitetssjukhus, ledde diskussionen om kvalitetssäkring och infrastruktur i just kliniska läkemedelsprövningar.
Ett genombrott med hjälp av R-RCT (Register Randomized Clinical Trials) har gjorts i Sverige. Professor Stefan James berättade om banbrytande studier inom kardiologi som gjorts med hjälp av Sveriges ypperliga register. Han påstod följaktligen, att det inte var någon kris i svensk forskning. Prospektiva studier pågår i hög grad. Såväl TASTE som VALIDATE studierna nämndes och citerades. I TASTE-studien lyckades man genom register, inkludera närmare 8000 patienter!

Moderatorn Solveig Wennerholm, avslutade dagen logiskt med en mening som sammanfattade hela kongressen: ”Tillsammans är vi starka!”

Är du intresserad av att skriva en kongressrapport för NetdoktorPro? Hör gärna av dig till redaktör Maria Gustavsson.