Medicinska riksstämman 2014

Fredag 16.00

Forskning om alkoholens nytta får kritik

Tidigare forskning om nyttan med att dricka måttligt med alkohol ställs på ända. Alkoholläkaren Sven Andréasson och hans forskarkollegor har gått igenom forskningsrön som har visat på alkoholens hälsoeffekter – och sågar nu resultaten av studierna.

– Det går inte att lita på de här resultaten. Alla de här studierna har använt sig av undersökningsmetoder med allvarliga brister, säger han.

Till stor del riktar han kritik mot att de tidigare studierna, som fått stort genomslag, inte varit randomiserade. I studierna har också deltagarna klassificerats felaktigt. Då blir även resultaten missvisande, menar Sven Andréasson. Nu vill han och kollegorna se en striktare hållning gentemot alkohol, med begränsad tillgänglighet och höjda priser.

Fredag 14.30

Allt fler patienter med cystisk fibros drabbas av diabetes

Diabetes är ett växande problem hos patienter med cystisk fibros. ”Det blir bara vanligare och vanligare. I framtiden kan diabetes vara den viktigaste co-morbiditeten efter lungskada”, säger överläkaren Jarl Hellman.

Varje år föds närmare 20 barn med cystisk fibros och sjukdomen orsakas av olika mutationer i genen CFTR, cystic fibrosis transmembrane regulator. Proteinet återfinns på cellmembranets yta hos exempelvis submukösa körtlar i slemhinnan där den bland annat agerar som kloridkanal. De olika mutationerna i CFTR leder till att körtlarna sekreterar ett slem som är för visköst. Det påverkar främst lungorna eftersom bakterier enklare kan etableras i andningsvägarna och orsaka svårläkta infektioner i lungvävnaden.  
Men cystisk fibros påverkar även andra organ, däribland mag- och tarmkanalen samt bukspottkörteln. En del patienter med cystisk fibros utvecklar en särskild form av diabetes som kallas CFRD, cystic fibrosis related diabetes.

Läs hela artikeln kring diabetes och cystisk fibros här »

Fredag 13.30

Fokus på kvinnors smärta i buk och bäcken

Det är en mycket stor patientgrupp som har långvarig smärta i bäcken och nedre delen av buken. Många kvinnor utvecklar smärttillstånd som påverkar både livskvalitet och livsföring, enligt Matts Olovsson som är professor inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet.

Uppskattningsvis drabbas var tionde kvinnan i fertil ålder av endometrios. Ungefär hälften har långvarig och ibland invalidiserande smärtor, påpekar Matts Olovsson som är professor och specialistläkare inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet. En del kvinnor får även smärtor i samband med graviditet.

– Ungefär 10-15 procent av alla gravida utvecklar smärttillstånd i bäckenet, smärtor som inte ger med sig efter förlossning. Andra orsaker till långvariga smärttillstånd i bäcken och nedre delen av buken kan orsakas av inflammatoriska processer i urinblåsa och tarm, säger han.

Läs hela artikeln "Fokus på kvinnors smärta i buk och bäcken" här »

Fredag 12.30

Läkare dåligt uppdaterade på kronisk njursjukdom

Läkarkåren har för lite kunskap om en av våra dolda folksjukdomar. Nu vill docenten och överläkaren Peter Barany få sina kollegor att förstå hur njursjukdomar kan påverka symtomen av andra sjukdomar.

– En njursjuk person som exempelvis får en hjärtinfarkt har mer oklara symtom och har inte heller lika tydliga avvikelser på EKG. Så om läkaren saknar tillräcklig kunskap finns det en risk att patienten skickas hem med fel diagnos.

Kronisk njursjukdom drabbar så mycket som var tionde svensk. Ändå är det enligt Peter Barany vanligt att patienterna inte får tillräcklig behandling. Han tror att bristande kunskaper ligger bakom, samt en rädsla för att behandlingen ska ge olika komplikationer. Och det är inte bara inom sjukvården som kunskapen kring njursjukdomar är nedsatt. Även FASS doseringsanvisningar för behandling vid nedsatt njurfunktion brister.

– Läkemedel kan doseras fel när många läkemedel har otydlig information i FASS. Vissa mediciner har till och med rent felaktig information, säger Peter Barany.

Fredag 09.30

Opioidbehandling vid långvarig smärta – ett tveeggat vapen

Kronisk smärta är ett vanligt problem inom dagens sjukvård. I dag används främst svaga opioider som kodein och tramadol vid smärtlindring, men de senaste åren har det skett en tydlig ökning av allt starkare opioider.

Det var fullsatt till sista stolen under fredagsmorgonens symposium om behandling av långvarig smärta. Problemet räknas som en folksjukdom och kronisk smärta är en av de främsta anledningarna till att människor uppsöker sjukvården.

– Jag vet att kliniker stöter på det här problemet dagligen, men man ska veta att det både finns fördelar och nackdelar med opioidbehandlingar. Det är ett tveeggat vapen, säger överläkaren Annica Rhodin, smärtcentrum, Akademiska sjukhuset.

 Läs hela artiklen här.

Fredag 08.30

Nya preliminära riktlinjer för KOL och astma

Nu finns en remissversion för omhändertagandet vid astma och KOL. I dag är 140 rekommendationer framtagna som bland annat berör diagnostik, rökstopp och symtombedömning. Dokumentet är öppet för synpunkter från både profession, patienter och allmänhet.

I slutet av november kom nya preliminära riktlinjer för KOL och astma. Det är närmare ett decennium sedan som riktlinjerna uppdaterades, berättar Peter Odebäck som är distriktsläkare och ordförande i prioriteringsgruppen som har arbetat med remissversionen.

– De nationella riktlinjerna ska fungera som stöd för beslutsfattare när det gäller styrning och ledning. Men de ska även ge sjukvården tydliga råd, säger han.

Läs hela artikeln här. 

Torsdag 16.00

Efterfrågan ökar på information om fosterdiagnostik

När fosterdiagnostiken blir allt mer avancerad blir frågorna från blivande föräldrar fler. För att möta funderingarna krävs det att sjukvården blir bättre på att berätta om valmöjligheterna med fosterdiagnostik – och om konsekvenserna. Det anser Peter Lindgren, överläkare på kvinnokliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Peter Lindgren vill att kvinnorna ska ha hela bilden klar för sig redan innan de tar ett blodprov eller genomgår en ultraljudsundersökning; de måste veta vad testresultatet innebär redan innan de tar proverna. Informationen får inte heller bli färgad av sjukvårdspersonalens personliga åsikter.
Därför håller just nu Stockholms läns landsting på med att utveckla en enkät på nätet, där blivande mödrar kan skriva in sin ålder och andra uppgifter för att sedan få information anpassad efter var och en. Det ska underlätta för kvinnorna att ta ett välgrundat beslut kring huruvida de vill ta reda på eventuella sjukdomar hos fostret eller inte. Samtidigt ger Klinisk genetik och Centrum för fostermedicin extrakurser i genetisk vägledning för läkarkåren. Och kurserna har varit populära bland såväl läkare som barnmorskor, något som ger en fingervisning kring hur svårt ämnet är.

– Fördelen med dagens fosterdiagnostik är att vi tack vare ultraljud och andra testmetoder kan hitta allvarliga tillstånd, inte bara för att kunna avbryta graviditeten, utan också för att man kan förebygga mycket och förbättra för barnet redan under graviditeten. Nackdelen är att man kanske också hittar sådant som man egentligen inte vill veta. Där spelar sjukvården en viktig roll för att de blivande föräldrarna inte tar ett beslut som de sedan ångrar, säger Peter Lindgren.

Torsdag 15.30

Webb-tv: Riktade behandlingar mot lungcancer

Lungcancer är en heterogen sjukdom och i dag finns över hundra olika typer beskrivna. Framtidens terapier mot lungcancer är målriktade behandlingar som är selektiva och specifikt verkar på tumörcellerna. Se videofilmen i länken nedan där Karl-Gustav Kölbeck, överläkare på lungcancerkliniken vid Karolinska institutet samt Netdoktors expert på lungcancer, berättar mer om dagens målstyrda behandlingar.

Se videointervjun med Karl-Gustav Kölbeck här.

 

 

Torsdag 15.00

Några röster ur minglet

Lotta Jansson, specialistläkare inom allmänmedicin, Stockholm, är en av många läkare som besöker Medicinska riksstämman. "Jag har precis varit på ett symposium om global hälsa, det var väldigt intressant. Härnäst blir det bland annat föreläsningar om vårdens organisation och styrning", säger hon.

Ta del av fler mingelröster här.

 

 

Torsdag 13.30

Tar ronden hänsyn till patientens integritet?

Den traditionella ronden med flerbäddsrum kan inskränka på patientens rättsliga skydd till personlig integritet. Ronden kan behöva genomföras på andra sätt för att värna om patientuppgifter, menar Ulrika Sandén som är universitetslektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Ulrika Sandén arbetar vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, och till vardags undervisar hon bland andra läkarstudenter i medicinsk rätt. Hon är en av föreläsarna i symposiet som berör den traditionella ronden i ett flerbäddsrum.

– Vid en sådan rond diskuteras patientens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden medan det finns övriga patienter i salen. Det innebär att "medpatienter" kan lyssna till vad som sägs om den patient som för tillfället rondas, säger Ulrika Sandén.

Läs hela artikeln här.

 

Torsdag 12.10

Sverige halkar efter gällande jämlik hälsa

I dag råder för stora hälsoklyftor i Sverige. ”Läkarna är de som verkligen borde förespråka en mer jämlik hälsa. Vi står ju på vårdens frontlinje” sa sir Michael Marmot när han höll sitt invigningstal under torsdagen.

Strax efter lunch var det dags för professor sir Michael Marmot att hålla i stämmans inledningsföreläsning om jämlik hälsa och social rättvisa i samhället. Efter ett kortare trumpetframförande steg han upp på scenen, märkbart road av ceremonin.

– Sverige lyckas alltid förvåna mig. Nu tänker jag inte bara på det politiska läget som råder, utan jag har aldrig introducerats med ett trumpetanförande förut, log han.

Läs hela artikeln här. 

Torsdag 10.30

Framtidens terapier för avancerad sjukvård

Vilka möjligheter finns för sjukvården och utvecklare inom sjukvården att använda nya och avancerade terapier? Och vilka procedurer krävs för att kunna använda dessa nya terapier inom svensk sjukvård? Det är två frågor som representanter från Läkemedelsverket besvarar i ett symposium.

Terapierna omfattar cellterapi, genterapi och vävnadstekniska produkter vilka klassas som läkemedel enligt ett EU-direktiv. Läkemedel för avancerad terapi som ska marknadsföras i EU måste godkännas centralt efter bedömning av den överstatliga läkemedelsmyndigheten, EMA. Det finns dock möjlighet att använda dessa nya terapier inom svensk sjukvård, antingen via klinisk prövning eller som ett så kallat sjukhusundantag.

Läs hela artikeln här.

Torsdag 9.00

Många bröstcancerfall kan förebyggas

Förebyggande behandlingar av kvinnor i riskzonen för bröstcancer och individualiserade screeningprogram skulle kunna rädda livet på många kvinnor. Det menar Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Jag vill att vi sätter in behandling redan innan kvinnan kommer till oss med en knöl i bröstet. Vi känner ju redan idag till en mängd olika riskfaktorer för bröstcancer, så varför inte göra något innan tumören upptäcks? säger han.

Riskfaktorer är exempelvis genetik, livsstil samt bröstens täthet. Om läkarna slog samman dessa faktorer skulle man enkelt hitta en grupp kvinnor som har hög risk för att drabbas av bröstcancer, menar Per Hall. Dessa kvinnor skulle sedan kunna få behandling i förebyggande syfte och skräddarsydd screening. 

Problemet i dagsläget är att medicinen som ska motverka bröstcancer även kan ge många biverkningar – så som illamående, trötthet, utslag eller menstruationsliknande blödningar. Därför håller Per Hall och hans forskarkollegor just nu på med att dra igång en studie med lägre doser.

– Givetvis vore det oerhört stort om vi kunde få ner antalet fall av bröstcancer, säger Per Hall.