Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus. En annan förklaring kan vara att man vill uppdatera sig om de nya rekommendationerna för pneumkockvaccination, som Folkhälsomyndigheten publicerade hösten 2020.
Över 515 läkare har påbörjat NetdoktorPro:s fortbildning om pneumokockvaccination, där deltagarna bland annat får följa olika patientfall för att avgöra vilka som ska rekommenderas vaccin mot pneumokocker, vilket vaccin som ska användas till vem och i vilken ordning de olika vaccinerna ska ges.
– Vaccination är ju oerhört aktuellt med tanke på den pandemin vi är mitt i just nu. Fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, det gäller generellt tror jag och det ingår till exempel som ett mål i ST-läkarnas utbildning sedan 2015, säger Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus, som har varit med och tagit fram fortbildningen om pneumokockvaccination.
Ny kunskap om pneumokocksjukdom
Sedan 2016, då Folkhälsomyndigheten först gav ut rekommendationer om pneumokockvaccination av riskgrupper, har det tillkommit ny kunskap om vaccinernas skyddseffekt. Samtidigt har epidemiologin av allvarlig pneumokocksjukdom ändrats. I augusti 2020 uppdaterade Folkhälsomyndigheten sina rekommendationer för pneumokockvaccination.
Idag finns två olika typer av pneumokockvaccin tillgängliga i Sverige. Dels ett 23-valent polysackaridvaccin (PPV23, Pneumovax) och dels ett 13-valent respektive 10-valent konjugerat pneumokockvaccin (PCV13, Prevenar13 och PCV10, Synflorix).
Ny forskning har alltså kommit att ändra hur de olika vaccinerna ska användas.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Hur ska man som läkare resonera utifrån de nya rekommendationerna?
– Detta reder vi ut i utbildningen. Målet är att hitta de med högst risk att insjukna. Att vaccinera hela befolkningen är inte kostnadseffektivt, säger Jonas Ahl.
Ta upp frågan om vaccination med alla riskpatienter
Rekommendationerna vänder sig bland annat till hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt inom primärvård och specialistsjukvård, och ska fungera som ett stöd för enskilda läkare i bedömningen av vilka patienter som ska erbjudas vaccination.
Många av de riskgrupper som rekommenderas vaccin mot säsongsinfluensan bör också vaccinera sig mot lunginflammation, rekommenderar Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är det inte välkänt bland befolkningen att det finns vaccin mot lunginflammation orsakat av pneumokocker, vilket gör att läkare måste jobba mer aktivt med att få patienter i riskgrupp att ta det. Under den pågående coronapandemin är det extra viktigt, bland annat för att minska risken för allvarlig sjukdom liksom trycket på vården.
Ett tips är att ta upp frågan om pneumokockvaccination varje gång en ovaccinerad riskpatient är på besök inom vården – året runt och oavsett anledning.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Visste du att… Från och med influensasäsongen 2020-2021 blev ett högdosvaccin för influensa godkänt för användning i Sverige, som i vissa regioner är tillgängligt för personer som är 65 år eller äldre. Syftet med högdosvaccinet är att ge bättre skyddseffekt än de vanliga influensavaccinen.
