Läkarna oroas över sin fortbildning

– Behöver verkligen dagens läkare utbilda sig? Finns en lust att ta del av ny medicinsk kunskap?

Leif Dahlberg, professor och överläkare vid ortopedkliniken i Lund, blickade ut över havet av läkarkollegor som samlats för att ta del av seminariet om läkarnas fortbildning vid Bonnier conference center. Han log och påpekade att majoriteten säkerligen skulle svara ja på frågorna han just ställde. Trots det saknas en tydlig struktur för fortbildning av svenska läkare så fort de har slutfört sin specialtjänstgöring. I Sverige finns nämligen inga specifika krav på att specialistläkare måste vidareutbildas under yrkestiden, till skillnad från många andra länder. Ändå står det i Socialstyrelsens föreskrifter att fortbildning och kompetens ska vara en självklar del i hälso- och sjukvårdens verksamhet för att säkra kvalitén i vården.

– Om inte läkare håller sig uppdaterade blir det svårt att erbjuda patienten god vård, ge klinisk handledning och agera som expertråd i olika frågor, säger Leif Dahlberg.

Han tog upp ett exempel på hur sjukvården kan fungera, vilket handlade om att 40 kardiologer fick förfrågan om en och samma patient behövde kirurgisk behandling. Det visade sig att hjärtläkarna var helt oense om svaret, samt att flertalet skiftade åsikt när undersökningen upprepades två år senare. 

– Hur kan det bli såhär, att det är slumpen som avgör åtgärd? I hur många frågor behöver dagens läkare bättre beslutsstöd?

Fortbildning krävs under hela karriären

Lagom till årsskiftet sker en revision av etikbestämmelserna som förbjuder läkemedelsindustrin att bidra ekonomiskt till läkarnas vidareutbildning genom kongressresor. Man vill inte att läkarna ska riskera att påverkas av företaget som betalar resan. Från och med januari 2015 ska istället landstingen och arbetsgivarna ordna den vidareutbildning som läkarna behöver. Det har lett till oroliga röster inom läkarkåren som menar att färre kommer få möjlighet till fortbildning om landstinget ska står för kostnaderna.
Med etikrevideringarna för dörren är det viktigare än någonsin att läkarna får bättre förutsättningar för att ta till sig ny medicinsk kunskap. Något som är relevant under hela karriären för att säkra yrkesinsatsen, påpekar Leif Dahlberg.

– Visst går det att läsa sig till den senaste medicinska kunskapen via litteraturen. Men det behövs även tillfälle att träffa kollegor för diskussion, reflektion och återkoppling.

Leif Dahlberg betonade även att många patientprocesser blir allt mer teknikbaserad, bland annat som e-vård. Han hoppas att fler läkarkollegor får upp ögonen för teknologins potential inom sjukvården.

– För några år sedan stod jag på föreläsning och sa att människan är bättre än datorn. Men det kan jag inte göra längre, i dag finns datorer med artificiell intelligens som slår världens bästa schackmästare och vinner i Jeopardy. Nu står vården på tur, exempelvis appliceras redan sådan avancerad teknologi inom medicinen genom datorn Dr Watson.

Han nämner att en dator har betydligt större informationskapacitet än en mänsklig hjärna och skulle exempelvis kunna bistå med riskanalyser liksom beslutsstöd vid diagnostisering.

Nya plattformar för kunskapsspridning

Även Anders Blanck, vd för de forskande läkemedelsföretagen (LIF) talade under seminariet. Han menade att läkarna behöver nya plattformar för erfarenhets- och kunskapsutbyte, och nämnde bland annat Netdoktors och FASS interaktiva utbildningar som exempel på modern kunskapsspridning.  
Anders Blanck tror att revideringen av etikreglerna öppnar för nya former av samverkan mellan läkarna och läkemedelsföretagen. På vilket sätt det ska ske får däremot framtiden utvisa.

– I dag finns inget bra svar på vilken roll vi ska ha när det gäller läkarnas fortbildning. Men att vi är överens om samverkan är ett viktigt första steg.

Är du som läkare orolig över din fortbildning? Kommentera gärna direkt under artikeln.