Almedalsveckan 2015

De bästa sjukhusen avslöjar sina vinnande koncept

Det finns inga genvägar för att nå en medicinsk vård av hög kvalité, det var ett av budskapen under tisdagens seminarium om landets bästa sjukhus. ”Det är viktigt att satsa på förbättringsarbete, att bejaka eldsjälarna och vara öppen för nya idéer” sade Lena Lundgren som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland.

Vad är egentligen det vinnande receptet för att uppnå god medicinsk vård? Ämnet diskuterades i samband med att Dagens Medicin årligen utser landets bästa sjukhus, vilka rankas i tre kategorier: universitetssjukhus, mellanstora sjukhus samt mindre sjukhus.
På samtliga medaljplatser återfanns sjukhus i sydöstra sjukvårdsregionen. För tredje året i rad knep Linköpings universitetssjukhus förstaplatsen i sin klass, medan Oskarshamns sjukhus tog hem vinsten för mindre sjukhus.

Läs hela artikeln här och se en film från seminariet.

Patienter med risk för diabetes måste hittas tidigare

En tredjedel av dem som drabbas av en hjärtinfarkt lider av diabetes. Många fall av hjärtkärlsjukdom kan undvikas om dessa diabetespatienter identifieras i ett tidigare skede. "Inför en riktad screening för personer med störst risk för diabetes", säger professor Carl-Johan Östgren.

– Patienterna med diabetes har oftast inte några symtom och känner sig inte sjuka - men de befinner sig i ett farligt tillstånd ändå. Därför är det viktigt att hitta dessa patienter för att kunna behandla med blodfettsänkande läkemedel och därmed minska överrisken för hjärtinfarkt eller stroke, säger Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet, tillika NetdoktorPro:s expert.

Se en videointervju med Carl Johan Östgren genom att klicka här.

Läkares fortbildning - ett ansvar för professionen

Många röster menar att professionen själv borde axla rollen som huvudansvarig för läkarnas fortbildning. Men frågan är vilken modell arbetet ska ske utifrån. Behövs en re-legitimering, eller snarare bättre kunskapsstyrning? Förslagen var många när Svenska Läkaresällskapet bjöd in till ett seminarium för att diskutera frågan.

Läkares fortbildning har varit ett debatterat ämne under lång tid. Diskussionen fick ny kraft vid årsskiftet i samband med en etikrevidering som hindrar läkemedelsindustrin att ekonomiskt bidra till läkares kongressresor. Läkares kompetensutveckling togs upp på nytt i Almedalen när Svenska Läkaresällskapet bjöd in till en morgonföreläsning på hotell Slottsbacken i Visby.

– Läkaryrket innebär ett livslångt lärande. Det händer mycket inom medicinen och därför krävs aktuella kunskaper, sade Johan Söderholm, dekanus vid Hälsouniversitetet, som deltog i paneldiskussionen.

Läs hela artikeln här och se videofilm från seminariet.

 

Bättre villkor för läkaren bäddar för bättre vård av patienten

Många läkare som inte får möjligheten att ge patienten den vård man vill överväger att byta yrke. ”Att erbjuda personalen inflytande och delaktig är a och o för att de ska trivas på sin arbetsplats. Det minskar även risken för stressrelaterad psykisk ohälsa,”, sade Emma Spak som är ordförande för SYLF.

Solen lyste från en klarblå himmel när Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, bjöd in till ett seminarium om vård och hållbarhet. Ordförande Emma Spak inledde med att berätta om den stressrelaterade psykiska ohälsan som är utbredd bland dagens sjukvårdspersonal. Under de senaste åren har antalet sjuka blivit allt fler, och ökningen gäller främst sjuksköterskor och läkare – både manliga och kvinnliga.

–Det här är väldigt oroväckande. Varje fall av stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är ett akut arbetsmiljöproblem, sade Emma Spak.

Läs hela artikeln här och se en del av Emma Spaks introduktionstal. 

Mingelröster om den nya patientlagen

Vid årsskiftet började en ny patientlag att gälla, vars syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Det är vårdgivarens uppgift att informera patienter om den nya lagen, men få inom sjukvården känner själva till patientlagen. Det visar resultaten från NetdoktorPro:s enkätundersökning där majoriteten av svarande är läkare. 
Närmare 80 procent av enkätdeltagarna säger sig ha mycket bristfälliga eller delvis bristfälliga kunskaper om den nya lagen.

NetdoktorPro passade på att fråga några läkare i Almedalen om de känner till den nya patientlagen. 

Peter Vasko, kardiolog, Växjö  

–Jag har hört talas om patientlagen, men känner mig inte direkt insatt. Vad jag vet har inte heller min arbetsplats erbjudit någon utbildning om det hela.
Spontant känns det inte bra att en lag måste införas för att sjukvården ska informera patienterna ordentligt. Det tyder på att något är väldigt fel inom dagens hälso- och sjukvård.

Läs fler läkarsvar om den nya patientlagen genom att klicka här. 

Var tredje KOL-patient har aldrig genomfört en spirometri

Antalet drabbade i KOL ökar för varje år. I dagsläget har en halv miljon svenskar sjukdomen, men endast 20 procent får en diagnos. ”KOL måste få en högre prioritet”, säger specialistläkaren Peter Odebäck under ett seminarium om våra vanligaste folksjukdomar.

Närmare 700 000 svenskar lever med någon av diagnoserna KOL, förmaksflimmer eller hjärtsvikt. Men en stor del av dessa patienter vet inte om sin sjukdom eftersom diagnostisering vanligtvis sker sent under sjukdomsförloppet.

– Om bara några år kommer KOL vara världens tredje vanligaste dödsorsak. Tittar vi på Sverige är vi redan där, säger Peter Odebäck som är specialistläkare i allmänmedicin.

Läs hela artikeln här och se en videointervju med Peter Odebäck. 

Halverad risk för hjärt- och kärldöd hos diabetiker med insulinpump

Personer som har diabetes typ 1 och använder insulinpump har en nästan halverad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom jämfört med diabetiker som tar insulinsprutor. Även den allmänna risken att dö är kraftigt reducerad, visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.

Läs artikeln här och se en videointervju med forskaren Soffia Gudbjörnsdottir.

Fler cancerfall och mindre resurser – vilka patienter ska prioriteras i vården?

Varje år upptäcks allt fler cancerfall, behandlingarna blir allt mer avancerade och patienterna lever längre. Samtidigt får sjukvården allt mindre resurser. Detta gör att frågan om vilka patienter som ska prioriteras blir ännu viktigare att reda ut, menar flera debattörer under ett Almedalsseminarium om spridd tarmcancer.

Läs hela artikeln genom att klicka här.