Framtidens specialistläkare 2016
NetdoktorPro är på plats och rapporterar direkt ifrån mässan Framtidens specialistläkare (FSL), Sveriges största kongress med ST i fokus. Under tre dagar diskuteras ST-frågor, utbildning och aktuella ämnen för framtidens sjukvård.
Följ rapportering direkt här nedanför!
Modediagnoser – hur tacklar man dem?
Dagens patienter läser ofta på om sjukdomar och behandlingar innan läkarbesöket och kan följaktligen ha bestämda åsikter. Dessutom förekommer så kallade modediagnoser som många av dem saknar vetenskaplig grund. Hur ska du som läkare hantera situationen?
Dagens informationssamhälle gör patienterna bildade då de själva kan läsa på om olika sjukdomar. Samtidigt bidrar detta till att det cirkulerar flera uppfattningar om sjukdomar och behandlingar som saknar evidensbas. Mångfalden webbplatser som representerar olika åsikter gör det problematiskt för såväl patienter som läkare att bedöma vilken information som är pålitlig. Under Framtidens specialistläkare håller Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala Universitet, ett föredrag om vad som är god kontra dålig vetenskap. NetdoktorPro får en pratstund med Dan Larhammar.
Framtidens SK-kurser
Vilka SK-kurser ska vi ha i framtiden? På ett seminarium under FSL diskuterade deltagarna inriktning och utbud.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Inriktning och organisation vad gäller specialistkompetenskurser, SK-kurser, har diskuterats. Därför fick Statskontoret i våras uppdrag av regeringen att analysera det statliga åtagandet för SK-kurser. Samtidigt har Socialstyrelsen fått uppdraget att föreslå hur underlaget och statistiken kring läkarnas ST kan utvecklas för bedöma behovet av SK-kurser.
”Vilka inriktningar bör Socialstyrelsen prioritera?” frågar Karin Alfredsson, utredare på Socialstyrelsen, deltagarna under seminariet.
Övergripande målen för ST
Med ett deltagarantal på drygt 1 200 personer och ett utökat program var intresset för årets Framtidens specialistläkare (FSL) större än någonsin. Utställningar och föredrag varvades med workshops och seminarier, vilka riktade sig till såväl ST-läkare som färdiga specialister och chefer. NetdoktorPro tog pulsen på några av deltagarna.
Lykke Thönners, 28 år, ST-läkare i allmänmedicin vid Helsingborgs lasarett:
Vad fick dig att komma hit?
- För erfarenhetsutbyte och för att få en bättre inblick i de övergripande målen för ST.
Någon favorit bland programpunkterna?
- Jag gillade "Sitting is the new smoking". Det var riktigt spännande!
Kommer du hit nästa år?
- Det är inte omöjligt.
Jobba förebyggande mot utmattringssyndrom
Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa ökar kontinuerligt sedan 2010. Den vanligaste diagnosen är stressrelaterad psykisk ohälsa som till mångt och mycket är arbetsrelaterad. Då evidensbaserad behandling saknas står förebyggande arbete i fokus.
Stress är ingen sjukdom i sig men däremot kan stress leda till sjukdom, såväl kroppslig som psykisk.
– Stress är en mobilisering av organismens resurser för att bemöta hot och är livräddande på kort sikt. Men potentiellt farligt om den blir kronisk och kan leda till sjukdomar som magsår, hjärt-kärlsjukdom och eventuellt även cancer, säger Marie Åsberg, professor i psykiatri.
Marie Åsberg är en av dem som föreläser på mässan Framtidens specialistläkare. Hon pratar om kronisk stress och utmattningssyndrom samt behandling och prevention och det stora arenarummet i Malmös arena har dragit till sig många åhörare.
Arbeta utomlands - en förutsättning för att förstå global hälsa
För nya erfarenheter och personlig utveckling, för att få insyn i andra vårdorganisationer och bli en bättre kliniker, för att förstå global hälsa. Därför borde alla läkare testa på att jobba i utsatta områden, menar Johan von Schreeb som startade svenska Läkare utan gränser.
Under ett symposium på FSL diskuteras morgondagens vård och hälsa i ett globalt perspektiv. Tobias Alfvén, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, inleder med att prata om att en global värld innebär såväl sjukdomsutmaningar som gemensamma lösningar. Regeringar, FN-organ, universitet, organisationer med flera utgör ett globalt hälsosystem som nu kraftsamlar för att bemöta framtidens utmaningar.
– Samtidigt behöver de allas hjälp för att uppnå sina mål med att öka kunskapen kring framtidens utmaningar och föreslagna lösningar. Den enskilda läkaren kan bidra till detta genom sin karriär och att arbeta utomlands är förutsättning för att förstå global hälsa, säger Tobias Alfvén.
Johan von Schreeb instämmer och menar att alla borde testa på att jobba i utsatta områden.
Läkare: Rikta större uppmärksamhet till kosten
Kosten är den viktigaste orsaken till död och sjukdom i värden och Sverige, enligt ”Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study”. Under ett seminarium på FSL uppmanas läkarna att börja prata om kost med patienten.
Globalt är ohälsosam kost den viktigaste riskfaktorn för död och handikapp och enligt WHO dör fler av överviktsrelaterade sjukdomar än av malnutrition. I Sverige är cirka 50 procent av alla män och 35 procent av alla kvinnor överviktiga. I samma takt stiger siffran för följdsjukdomar så som diabetes, hjärtsjukdom, artros, depression och vissa cancersjukdomar. Under seminariet ”Kost för en hållbar hälsa och värld” pratar föreläsarna om vikten av att öka kunskap om sjukdomsförebyggande arbete.
– Vi läkare riktar alldeles för lite tid till kosten och dess påverkan på människor. Prata om kost med patienten! säger Lars Jerdén, läkare och docent vid centrum för klinisk forskning Dalarna.
Var åttonde besök på akuten beror på oönskade läkemedelseffekter
Det finns vedertagna verktygsmodeller för behandling och dosering av läkemedel. Kruxet är att modellerna utesluter många individuella faktorer, menar Peter Höglund, professor vid avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Lunds Universitet.
Förutom ålder, kön och vikt handlar det om anpassning efter patientens njur- och leverfunktion, eventuell samsjuklighet samt övrig medicinering. Vid de senaste två uppstår ofta problem vid läkemedelsbehandling, inte minst hos äldre.
– Behandling med läkemedel måste individualiseras i högre grad. Industrin vill göra det enkelt genom speciella beräkningsmodeller men det blir inte alltid bra, säger Peter Höglund, professor vid avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Lunds Universitet.
Han är en av dem som föreläser under mässan Framtidens specialistläkare, FSL, under programpunkten ”Basala faktorer med betydelse för läkemedelsbehandling” på onsdagen.
