Födoämnesallergi (matallergi) hos vuxna

Indelning och epidemiologi

Födoämnesöverkänslighet indelas i allergisk respektive icke-allergisk födoämnesöverkänslighet.  Födoämnesallergi indelas sin tur i IgE-medierad födoämnesallergi och icke-IgE-medierad födoämnesallergi (till exempel celiaki).

En fjärdedel av alla vuxna anser sig vara överkänsliga för någon mat eller dryck. Bara 10-20  procent av dessa har emellertid en överkänslighet som kan konstateras med kontrollerade perorala matprovokationer.

[ReadMoreLinkBoxSecond]

Etiologi och patogenes

IgE-förmedlad födoämnesallergi

Vid IgE-förmedlad allergi uppkommer symtom genom att histamin och andra mediatorer släpps ut från mastceller, då födoämnesallergen korsbinder IgE-antikroppar som sitter på mastcellernas yta.

Annan allergi

Av reaktioner som uppkommer via andra immunologiska mekanismer, är den mest kända celiaki, definierad som icke IgE-medierad allergi. Vid en grupp sjukdomar, framför allt hos barn, finns det tecken på såväl IgE-förmedlade, som icke-IgE förmedlade reaktioner. 

Icke immunologiska mekanismer

Farmakologiska mekanismer - biogena aminer

Biogena aminer förekommer i en rad livsmedel som är kända för att orsaka symtom hos känsliga individer. Exempel på sådana aminer är histamin, tryptamin, tyramin, serotonin och fenyletylamin. En del individer har en ökad känslighet för biogena aminer.

Enzymbrist

Bland matöverkänslighet som beror på enzymbrist är laktosintolerans, som orsakas av laktasbrist i tarmslemhinnan, vanligast. Åttio procent av jordens vuxna befolkning har laktosintolerans. I Sverige är frekvensen cirka 2-3 procent. Vid celiaki förekommer sekundär laktosintolerans som läker ut med glutenfri diet.

Hos många asiater förekommer en alkoholintolerans, som beror på sänkt aktivitet av enzymet aldehyddehydrogenas. Detta gör att förtäring av etanol utlöser flush, takykardi och blodtrycksfall.

Födoämnestillsatser

Överkänslighetssymtom i hud, luftvägar eller tarm beroende på födoämnestillsatser (färgämnen, konserveringsmedel, konsistensgivare) är ovanliga. Sådana besvär drabbar framför allt den som redan har en atopisk sjukdom. Mekanismerna vid överkänslighet mot tillsatser är till stor del okända.

Ospecifik tarmöverkänslighet

IBS (Irritabel Bowel Syndrom, colon irritabile) kan möjligen tolkas som ”tarmens astma”, då man har en ökad känslighet för olika stimuli, såsom föda och utspänning. I en svensk studie uppgav 66 procent av patienter med IBS att föda förvärrade deras besvär.

Psykologiska mekanismer

Människors förmåga att knyta samman tillstånd av illamående med smak, gör att man kan utveckla en aversion mot smaken hos en viss föda, trots att det upplevda illamåendet egentligen har andra orsaker.

[ReadMoreLinkBoxThird]

Klinisk bild

De vanligaste symtomen vid matöverkänslighet framgår av tabell 1.

Organsystem	Symtom
Hud	Erytem, klåda, urtikaria, angioödem
Ögon	Klåda, konjunktival rodnad, periorbitalt ödem
Övre luftvägarna	Nästäppa, klåda, rinnsnuva, nysningar, larynxödem, heshet, torrhosta
Nedre luftvägarna	Hosta, tryck över bröstet, dyspné, väsande andning
Mun och svalg	Angioödem i läppar, tunga eller gom, klåda i mun och svalg, svullen tunga
Mage och tarm	Illamående, buksmärtor, reflux, kräkningar, diarré
Kardiovaskulära	Takykardi (ibland även bradykardi vid anafylaxi), hypotension, yrsel, svimning, medvetslöshet
Diverse	Uteruskontraktioner

Tabell 1. Symtom som kan uppkomma vid födoämnesöverkänslighet

Det orala allergisyndromet (OAS) är vanligt i Sverige eftersom björkpollenallergi är vanligt i vårt land. Symtomen yttrar sig i form av klåda och svullnad i läppar, munhåla och svalg och utlöses framförallt av nötter och färsk frukt. Cirka 60 procent av svenska patienter med allergisk rinit orsakad av björkallergi har födoämnesutlösta orala symtom. Små mängder allergen ger upphov till symtom bara från munhåla och svalg, medan större mängder kan leda till att även andra symtom uppträder.

Akut urtikaria och andra hudsymtom är vanliga symtom vid matallergi och kan vara delfenomen vid anafylaktiska reaktioner.

Födoämnesrelaterade mag/tarmbesvär (diarré, gaser, smärta, förstoppning) hos vuxna är vanliga, men beror sällan på IgE-förmedlad allergi, till skillnad från det orala allergisyndromet.

Anafylaktiska reaktioner drabbar framförallt personer som haft atopiska manifestationer sedan barndomen. En variant av anafylaxi är ansträngningsutlöst födoämnesberoende anafylaxi. Vid detta tillstånd tål patienten ansträngningen för sig och födoämnet för sig, men får symtom när ansträngningen kommer i anslutning till födointaget.

Andra födoämnesutlösta symtom som kan förekomma är konjunktivit, rinit, astma och migrän.

Födoämnen som utlöser överkänslighetsreaktioner

Nästan all mat kan ge överkänslighetssymtom. Vissa födoämnen är dock vanligare än andra.

Tabellen visar vilka födoämnen som oftast anges ge besvär hos vuxna svenskar:

Födoämne	Frekvens (procent)
Hasselnötter*	62
Äpple*	54
Valnöt*	53
Mandel*	47
Paranöt*	44
Kiwi*	42
Persika*	39
Jordnötter*	37
Pistaschnöt	35
Päron*	34
Cashewnöt	33
Plommon*	32
Nektarin*	31
Körsbär*	30
Morot*	29
Tomat	28
Aprikos*	27
Jordgubbar *	26
Skaldjur	26

* Korsreagerar med björkpollen

Tabell 2. Födoämnen som enligt enkätundersökningar bland vuxna svenskar med födoämnesöverkänslighet oftast ger besvär.

Sammanvägda data från två enkätundersökningar:

Eriksson, Nils E, Möller, Christian et al. (2004). Food Hypersensitivity in Patients treated in Swedish Allergy Centres. Allergologie I27: 233-243.

Eriksson, Nils E, Möller, Christian et al. (2004). Self-reported food hypersensitivity in Sweden, Denmark, Estonia, Lithuania, and Russia. J Investig Allergol Clin Immunol 14: 70-9.

Födoämnen som ger besvär via IgE-förmedlad allergi

De födoämnen som oftast utlöser IgE-förmedlade reaktioner är animalier som mjölk, ägg, fisk och skaldjur samt vegetabilier som jordnötter och trädnötter.

Födoämnen som ger besvär på grund av korsallergier

På grund av likheter i allergena strukturer förekommer födoämnesallergi kopplad till allergi mot en del inhalationsallergen. Den i vårt land vanligaste pollenrelaterade överkänsligheten, är den mellan björkpollen och nötter, äpplen, päron, kiwi och stenfrukter (som plommon, körsbär och persikor). Se födoämnen med asterisk i tabell 2.

Gråboallergi kan vara relaterat till allergi mot bland annat selleri, morot, persilja, fänkål, koriander, senap, kamomill, anis, kummin, solrosfrö och honung. Inhalationsallergi mot insekter är kopplad till allergi mot skaldjur. Allergi mot latex (naturgummi) är relaterad till allergi mot bland annat banan, kiwi och avokado.

Det finns även omfattande korsreaktioner inbördes bland olika födoämnen, till exempel bland olika fiskarter, olika skaldjur och inom diverse botaniska familjer.

Annan allergi

Celiaki bör man ha i åtanke vid diffusa mag/tarmbesvär. En patient med celiaki har oftast ingen anamnes som antyder överkänslighet mot mjöl. Däremot kan mjölkintolerans förekomma vid celiaki, beroende på laktasbrist sekundärt till villusatrofi.

Det finns patienter med tarmsymtom som förbättras av glutenfri och/eller mjölkfri kost, trots att upprepade tester avseende celiaki och allergi varit negativa. Inte sällan har patienten upptäckt sambandet via råd från hälsokostexperter eller så kallade naturläkare. Oklara mag/tamsymtom hos vuxna kan bero på mjölkallergi, där symtomen är fördröjda.

Födoämnen som utlöser symtom via icke-immunologiska mekanismer

Lagrade köttprodukter (som salami) och mjölkprodukter (som aromatiska ostar) kan innehålla höga nivåer av biogena aminer, exempelvis histamin, tyramin, tryptamin (se tabell 3). Olämpligt förvarad makrillfisk (till exempel tonfisk) kan innehålla höga nivåer av histamin. Flera olika faktorer kan påverka bildning av biogena aminer i födan.

	Histamin	Tyramin	Tryptamin	Fenyletylamin	Serotonin
Makrill	O	O
Sill, inlagd		O
Salami	O	O	O	O
Skinka			O
Ost	O	O		O
Spenat	O
Tomat	O		O		O
Avokado		O			O
Banan		O	O		O
Hallon		O
Ananas					O
Valnötter					O
Choklad				O	O
Vin	O	O
Öl		O

Tabell 3. Livsmedel som är kända för att ge symtom samt deras innehåll av olika biogena aminer.

Exempel på histaminförgiftning är när en patient söker akut efter att ha ätit en tonfiskpizza och samtidigt druckit rödvin. En stund efter måltiden debuterar symtom, såsom flush i ansikte och bröst samt magknip, diarréer och diffus andnöd. Tonfisk, som är en makrillfisk (scombroidfisk) innehåller stora mängder histidin i fri form, vilket gör att histamin lätt bildas om fisken hanteras olämpligt, till exempel genom att burken med tonfisk förvaras med öppet lock under några dagar.

Diagnos   

Kostanamnes

Utredningen handlar i en del fall om att påvisa överkänslighet mot födoämnen, i andra fall om att frikänna födoämnen som patienten, på felaktiga grunder, tror sig vara överkänslig mot. Patienten bör inte i onödan avstå från viktiga basfödoämnen. En noggrann anamnes är den viktigaste delen i utredningen.

Några frågor till patient med misstänkt matallergi:

• Vilka var symtomen?
• Vilken mat framkallade symtomen, och har denna matframkallat symtomen mer än en gång?
• Vilken mängd mat var det som intogs när symtom uppträdde?
• Var maten i en tillredd eller i okoktform?
• Hur snabbt kom symtomen i samband med exponering för maten?
• Har det gått att äta denna mat någon gång utan att symtom uppkommer? 
• Var andra faktorer (co-faktorer) inblandade, såsom kroppsansträngning, alkohol eller värktabletter, pågående mens, pollensäsong?
• Har symtomen uppkommit vid andra tillfällen än efter exponering för ett visst livsmedel?
• Vilken behandling gavs, och hur lång tid tog det innan symtomen försvann?

När bör man misstänka IgE-förmedlad allergi?

Generellt kan sägas, att ju snabbare en allergireaktion kommer, desto större är sannolikheten att den förmedlas av IgE-antikroppar. Flertalet IgE-förmedlade reaktioner orsakade av livsmedel ger symtom inom en timme efter intaget. Låggradiga IgE-förmedlade reaktioner kan dock ge symtom först efter flera timmar. Ibland kan andra faktorer, såsom en aktuell eller nyligen genomgången luftvägsinfektion eller fysisk ansträngning, öka reaktionsbenägenheten. Ju äldre patienten är, desto troligare är det att symtomen utlösts via icke-immunologiska mekanismer, där pricktest och IgE-test inte är användbart.

Det orala allergisyndromet (OAS) är en IgE-förmedlad allergisk reaktion. Vid andra gastrointestinala symtom orsakade av mat hos vuxna, är funktionell dyspepsi och IBS med symtomgivande kolhydratmalabsorption vanligt som bakomliggande orsak.

In vitro-diagnostik vid IgE-förmedlad allergi

Specifika IgE-antikroppar i serum kan mätas med olika tekniker. "Falskt" positiva (det vill säga positiva test med ett födoämne som patienten i verkligheten tål) är mycket vanliga. Det förekommer även "falskt" negativa testresultat (det vill säga negativa test med ett födoämne som patienten i verkligheten får allergiska besvär av).

På senare tid har nya testmetoder tillkommit, där det är möjligt att analysera IgE-antikroppar mot enskilda allergena komponenter från olika allergen. Vid exempelvis allergi mot hasselnöt och jordnöt, kan man få en uppfattning om symtomens ”farlighetsgrad”.

Komponentanalys kommer förhoppningsvis att förenkla handläggningen och förbättra möjligheterna till saklig information till patienten samt minska behovet av förskrivning av adrenalin i autoinjektor. Metoden är ännu inte tillräckligt beprövad för att rekommenderas i primärvården, med undantag av speciellt allergiintresserade allmänläkare.

Histamin är den viktigaste mediatorn som frisätts av aktiverade celler, men eftersom detta är svårt att mäta, kan analys av CD63 på cellytan av aktiverade basofiler vara ett användbart alternativ. Basofilens allergenkänslighet, CD-sens, har visats vara ett enkelt och korrekt alternativ till hud- och provokationstester för att mäta patientens allergenkänslighet. Vad gäller födoämnesöverkänslighet pågår studier som verkar lovande. Förhoppningen är att dyra och tidsödande provokationer ska kunna ersättas av CD-sens i kombination med IgE-tester, framför allt komponentanalys.

Hudtestning

Pricktest
Pricktest är mycket känsligt för att påvisa mastcellsbundna IgE-antikroppar i huden. Metoden har tyvärr relativt låg specificitet vid födoämnesallergen, vilket innebär att positiva tester som saknar klinisk relevans ("falskt positiva") är vanliga.

Kvaliteten på kommersiella testextrakt med födoämnen varierar. Vid misstanke om allergi mot (framför allt) bär, frukt och grönsaker utnyttjas gärna färsk föda och prick-pricktest. Därvid prickar man först testlansetten i födan och därefter i patientens hud. Vid pollenrelaterad korsallergi bör man på grund av risken för falskt positiva tester helt avstå från testning. Det prediktiva värdet av positiva tester kan vara så lågt som ett par procent.

Atopy Patch Test
Atopy Patch Test anses lämpad för att undersöka förekomsten av fördröjd överkänslighet mot födoämnen. Testet, som inte utgör någon rutinmetod inom allergiverksamheten, har prövats med viss framgång, framförallt hos små barn med atopiskt eksem och vuxna med eosinofil esofagit.

Tolkning av IgE-tester och hudtester

En korrekt tolkning av resultaten vid hudtest och IgE in vitro-test är viktig. En positiv hudtestreaktion respektive fynd av specifika IgE-antikroppar i serum kan ha klinisk betydelse, men är inte liktydigt med att individen får symtom av det testade födoämnet. Falskt positiva testresultat är speciellt vanliga vid korsallergi. Allmänt kan man säga, att patienten så gott som aldrig ska uppmanas att undvika ett födoämne enbart på grund av ett positivt testresultat.

För 96 procent PPV (det vill säga 96 procents sannolikhet för att ett positivt test verkligen visar att patienten kommer att få symtom vid förtäring av födoämnet) fordras i regel stora kvaddlar respektive höga IgE-nivåer (se tabell 4).

Allergen	Pricktest diameter (mm)	Specifikt IgE (kU/L)
Mjölk	8	32
Ägg	7	6
Fisk	7	20
Jordnöt	8	15
Trädnötter	8	15

Tabell 4. Prickteststorlekar och IgE-nivåer som enligt en del studier fordras för 95 procent säkerhet i positiv diagnos.

Det bör noteras, att det i regel inte finns någon relation mellan IgE-nivå respektive hudteststorlek och den allergiska reaktionens svårighetsgrad.

Om anamnes och hudtest respektive IgE-test stämmer överens, kan man i regel lita på testresultatet.

Vid utredning av misstänkt allergi mot jordnötter och trädnötter, är det av värde att veta om patienten är sensibiliserad även mot björkpollen. Vid samtidig björkpollensensibilisering brukar symtomen mot jordnötter och hasselnöt vara lindriga, men undantag finns.

Komponentdiagnostik, som nu prövas på specialistklinikerna, kommer sannolikt att i framtiden underlätta korrekt diagnos även inom primärvården.

Elimination och provokation

Vid tveksamhet om tolkningen av anamnes, hudtest och analys av specifikt IgE i serum, kan eliminationsdiet och födoämnesprovokationer behöva göras. Dessa görs isåfall på specialistklinik.

Övriga tester

För diagnos av laktosintolerans, är laktosreduktion och provokation den diagnostik som i majoriteten av fallen är tillräcklig. Patienten testar själv att reducera mängden laktosinnehållande produkter någon vecka, och intar eventuellt därefter mjölk i större mängder vid tveksamhet. Symtomen skall lindras under eliminationstiden och återkomma vid provokation.

Den kliniska bilden efter elimination är avgörande och närmast diagnostisk. Om eliminationen är inkomplett eller analysen av anamnesen ofullständig, eller om patientens svar inte är tydligt, kan ytterligare utredning krävas, såsom genetiskt test för primär laktasbrist.

Man kan även laktosbelasta med efterföljande bestämning av antingen glukos i blodet eller vätgas i utandningsluften. En B-glukosökning på >1,5-2 mmol/l talar för normal laktosabsorption. Vid laktosintolerans är vätgasstegring >50 ppm diagnostisk.

Vid misstanke om celiaki bestämmer man IgA-transglutaminas (tTG)-antikroppar i serum tillsammans med IgA i serum samt blodstatus, S-ferritin och P-homocystein. Kostbehandling ”på försök” skall inte startas förrän utredningen slutförts.

Differentialdiagnostik

Gustatorisk rinit, det vill säga rinnsnuva som uppkommer till följd av en kemisk irriterande effekt av föda, kan misstolkas som matallergi.

Reaktioner som uppkommit på grund av överkänslighet för exempelvis något läkemedel, som intagits samtidigt som viss föda, kan felaktigt tolkas som matallergi.

Olika intermittenta hud- eller mag/tarmsymtom, som beror på exempelvis eksem eller gastrointestinal sjukdom, misstolkas ibland av patienter som vill finna en yttre orsak till symtomen.

Behandling

Behandling av reaktioner

Vid lättare former av födoämnesallergi, till exempel vid urtikaria, kan man prova antihistaminpreparat vid behov eller regelbundet. Vid allvarligare symtom, som svullnad i halsen eller symtom av anafylaktisk karaktär, skall patienten ha tillgång till egenbehandling med adrenalin i injektionsform (så kallad autoinjektor såsom Anapen, Epipen eller Jext) och perorala kortisonpreparat.

Ett dokument med rekommendationer för omhändertagande och behandling av anafylaxi finns att ladda ner frånwww.sffa.nu

Förebyggande behandling

1. Kostbehandling - elimination

Principen är att eliminera födoämnen som patienten visats vara allergisk för.

En sådan selektiv kost kan i en del fall vara starkt begränsande, men i andra fall gälla enstaka eller udda livsmedel. Patienter behöver ofta praktisk hjälp, helst av dietist, bland annat för att i förekommande fall få tips om likvärdiga ersättningsprodukter.

Med jämna intervall bör man senare kontrollera om tolerans har utvecklats. Detta gäller framför allt barn som undviker livsmedel, som ur nutritionssynpunkt är viktiga. Motsatsen till elimination – att få en patient med inlärd aversion mot viss föda att våga äta den aktuella födan, kan vara svårt. Det gäller att förmå individen att smaka på födan i små portioner.

Råd beträffande olika födoämnen

Allergenhalten i en föda påverkas av allergenernas kemiska egenskaper och värmestabilitet. Värmetillagad mat som innehåller värmelabila allergen, kan i regel tålas av den som är allergisk mot råvaran.

Mjölk
Mjölk i olika former förekommer i många industritillverkade produkter, till exempel i välling, korv, kex och bröd. Filmjölk och yoghurt tolereras vanligen bättre än obehandlad mjölk av den som är mjölkallergisk.

Vid laktosintolerans tål patienten i regel små mängder mjölk. Det finns en del specialprodukter, till exempel laktosfri mjölk samt mjölksorter, yoghurt och välling som innehåller lägre halt laktos än normalt. De små mängder laktos som kan finnas kvar i vissa av dessa produkter tolereras ofta väl. Vid utlandsresor eller vid särskilda tillfällen kan laktastabletter användas, till exempel Lactras och Kerulac. De skall tas strax före eller i samband med en laktosinnehållande måltid. Då sker en nedbrytning av laktos i tarmen.

Spannmålsprodukter
Vid IgE-förmedlad allergi mot något sädesslag är det viktigt att inte automatiskt eliminera alla sädesslagen. Patienter med vetemjölsallergier kan tåla övriga sädesslag. Vid glutenöverkänslighet (celiaki) skall en strikt glutenfri kost följas. Vid irritabel tarmsyndrom/IBS (irritable bowel syndrome) upplever många patienter att de försämras av spannmålsprodukter. Detta beror sannolikt på symtomgivande malabsorption av stärkelse. Att minska mängden av spannmål leder ofta till symtomlindring.

Ägg
Ägg finns framför allt i glass, kakor och bakverk, men även i traditionella rätter som pannkaka, mannagrynskaka och fiskpinnar. Många äggrätter kan tillagas genom att ägg utesluts i exempelvis pannkaka och sockerkaka.

Fisk
Fiskallergi kan vara mycket uttalad; en del patienter reagerar till och med för fiskånga i rummet. Man kan vara allergisk för enstaka fiskarter, men ofta är patienten sensibiliserad för flera. Huvudregeln vid påvisad fiskallergi är att avstå från all fisk. Man kan emellertid i en del fall utreda om patienten tål någon annan fiskart än den som utlöst symtom. Om patienten reagerat för någon torskfisk (torsk, kolja, vitling eller gråsej) kanske det går att pröva en fisk tillhörande familjen Scombroidea (makrillfiskar), dit framförallt tonfisk och makrill hör.

Vissa sammansatta produkter och traditionella rätter kan innehålla fisk, till exempel leverpastej, Janssons frestelse och såsen till slottsstek.

Rom från olika fiskar används som livsmedel. Proteinerna i fiskrom avviker från dem man finner i fisk.

Skaldjur
Även om allergi mot enstaka skaldjur förekommer, är patienterna, vanligen på grund av korsallergi, ofta allergiska mot flera kräftdjur (som räka, kräfta, hummer och krabba). Något mindre vanligt är korsreaktion mellan kräftdjur och molusker (som mussla och ostron). Dessutom finns korsreaktioner mellan kräftdjur och insekter och kvalster. Många tror, felaktigt, att allergi mot skaldjur innebär överkänslighet för jod. Så är inte fallet.

Jordnötter och andra ärtväxter
Baljväxter är en grupp av födoämnen som korsreagerar inbördes. Exempel på baljväxter är jordnötter, soja, linser, bönor, ärtor, lakrits, bockhornsklöver (som finns i curry) och lupinmjöl. Trots att immunologiskt påvisbar korsallergi är vanlig, har den sällan klinisk betydelse. I praktiken innebär detta att en jordnötsallergisk individ sällan behöver undvika andra baljväxter.
Allvarliga reaktioner har inträffat mot soja hos individer som varit kraftigt jordnötsallergiska, men inte tidigare visat allergi mot soja. Därför rekommenderas de som är svårt jordnötsallergiska att avstå från produkter som innehåller soja i större mängd.

Nötter och fröer 
De nötter som oftast ger besvär är hasselnöt, valnöt, pekannöt, paranöt, mandel och pistagemandel.

IgE-nivåerna mot pistage- och cashewnöt korrelerar med varandra, det vill säga IgE ligger ofta på samma nivå. Om sensibilisering och klinisk reaktion föreligger mot en av dessa båda nötter bör man vara försiktig med den andra nöten, tills man vet mer om sambandet (kliniskt och serologiskt) mellan de båda trädnötterna. Liknande samband finns mellan valnöt och pekannöt.

Reaktioner mot fröer som solrosfrö, vallmofrö och sesamfrö förekommer. Olika typer av nötter och fröer är vanligt förekommande i müsliblandningar, kakor, choklad och glass. Det har blivit allt vanligare att tillsätta dem även i bröd och sallader. Nougat innehåller hasselnötter.

Stenfrukter och andra pollenrelaterade produkter
De vegetabiliska födoämnesallergen som korsreagerar med björk, är oftast värmelabila och inaktiveras då vanligen vid tillagning. Det innebär att de flesta björkpollenallergiker tål kokt eller konserverad frukt. Ofta tål äppelallergikern ett äpple som legat någon minut i mikrovågsugn. Man kan också skala och klyfta äpplet och låta det ligga i luften en stund för att minska allergeniciteten. Dessutom har olika äpplesorter olika benägenhet att ge allergiska besvär.

Björkpollenallergiker som utvecklat allergi för nötter, äpple, päron, kiwi och alla stenfrukter, undrar förstås ibland om det inte finns några bär och frukter de tål. Man kan lugna dem med att de oftast tål melon, ananas, vindruvor, banan och citrusfrukter. Dessutom tål de i regel hallon, vinbär, krusbär, blåbär och lingon.

Det finns ingen anledning att avråda från korsreagerande frukter som ännu inte gett besvär, och man ska absolut inte påstå att patienten är allergisk för någon frukt på grundval av ett positivt testresultat, när det gäller korsreaktioner.

Alkohol
Öl, vin och sprit kan utlösa överkänslighetssymtom, sannolikt på grund av dess innehåll av biogena aminer (mera i röda än i vita viner), sulfiter (mera i vita än i röda viner) och andra tillsatser. Dessutom kan alkohol potentiera annan födoämnesöverkänslighet, till exempel mot skaldjur, på grund av alkoholens effekt på resorption av födan. Öl som tillverkas med mältat korn kan ge allergiska reaktioner.

2. Hyposensibilisering och anti-IgE-behandling

Hyposensibilisering har ännu inte någon plats i behandlingen vid födoämnesallergi, men prövning av olika metoder pågår. Björkrelaterade orala symtom, utlösta av exempelvis råa frukter, påverkas i en del fall gynnsamt vid hyposensibilisering med björkpollenallergen.

Så kallad anti-IgE-behandling har visat sig kunna öka toleransen mot jordnötter. Preparatet är mycket dyrt och ännu otillräckligt utprövat.

Nya behandlingsmetoder kan förväntas i framtiden, såsom vaccination med modifierade proteiner och genterapi.

3. Farmakologisk behandling

Antihistaminer kan prövas förebyggande före vissa måltider vid lindrig födoämnesöverkänslighet, och kan förväntas ha en positiv effekt framför allt vid IgE-medierade reaktioner, men även vid ökad känslighet mot livsmedel innehållande histamin samt livsmedel som har en histaminfrisättande effekt, även när IgE inte är involverat.

Laktas i olika former finns kommersiellt tillgängliga i olika beredningsformer. Dessa kan rekommenderas till individer som vill förtära laktosrik föda trots laktosintolerans.

Prognos

Prognosen är i de flesta fall god. Vid ägg- och mjölkallergier hos barn ser man oftast en toleransutveckling vid fyra till fem års ålder. Även jordnötsallergier kan ibland läka ut. Födoämnesallergi kan i undantagsfall debutera även hos vuxna. Exempel på detta är köttallergi samt födoämnesberoende, ansträngningsutlöst anafylaxi. Här har man störst erfarenhet av vetemjöl som allergen.

Anamnes på tidigare anafylaxi är en riskfaktor. Höga specifika IgE-nivåer mot framför allt animala födoämnen, kan innebära ökad risk för anafylaxi. Komponentanalys av IgE mot jordnötter och hasselnötter kommer att underlätta bedömningen av risken för allvarlig reaktion. Dock finns en stor variation på individnivå. Underbehandlad astma hos individer med svår födoämnesallergi, ökar risken för att en allvarlig astmaattack kan uppträda som en del av anafylaxin.

Samverkande faktorer

Vissa individer som är sensibiliserade mot födoämnen, och som vanligtvis inte reagerar med kraftiga allergiska symtom, kan då samverkande faktorer föreligger, reagera med mera uttalade symtom och till och med anafylaxi. Samverkande faktorer kan vara infektion, ansträngning eller kraftig avkylning, intag av alkoholhaltiga drycker, menstruation och höga pollennivåer.

Vidare information

Tidskriftsartiklar

Sicherer SH. Epidemiology of food allergy. J Allergy Clin Immunol. 2011 Mar;127(3):594-602.

García BE, Lizaso MT Cross-reactivity Syndromes in Food Allergy.J Investig Allergol Clin Immunol. 2011;21(3):162-70.

Rekommendationer från The American Academy of Allergy, Asthma & Immunology (AAAAI)

Råd från The Food Allergy & Anaphylaxis Network

Svenska föreningen för Allergologi

Bilder

Urtikaria

ICD-10 (diagnoskoder)

K52.2A Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet känt eller sannolikt

K52.2X Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet okänt

R63.8 Andra symtom och sjukdomstecken som har samband med födo- och vätskeintag

T78.0 Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne

L27.9 Dermatit orsakad av icke specificerat förtärt ämne

Referenser

Bengtsson U & Eriksson NE (red). Förrädisk föda. Andra reviderade upplagan, ASTRAZENECA, 2003.

Boyce JA, Assa'ad A, Burks AW et al. Guidelines for the diagnosis and management of food allergy in the United States: summary of the NIAID-sponsored expert panel report. Nutr Res. 2011 Jan;31(1):61-75.

Eriksson, Nils E, Möller, Christian et al. (2004). Food Hypersensitivity in Patients treated in Swedish Allergy Centres. Allergologie I27: 233-243.

Eriksson, Nils E, Möller, Christian et al. (2004). Self-reported food hypersensitivity in Sweden, Denmark, Estonia, Lithuania, and Russia. J Investig Allergol Clin Immunol 14: 70-9.

Lock RJ, Unsworth DJ. Food allergy: which tests are worth doing and which are not? Ann Clin Biochem. 2011 Jul;48(Pt 4):300-9.

Wang J, Sampson HA. Food allergy. J Clin Invest. 2011 Mar 1;121(3):827-35.