Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Intervju | Neurologi

Så kan dystoni behandlas

Med mängder av olika symtom är dystoni en diagnos som kan vara svår att ställa. Neurologen Jan Linder och neurokirurgen Patric Blomstedt reder ut differentialdiagnoser och behandlingsmetoder, bland annat deep brain stimulation, DBS.

Annons

Den ovanliga neurologiska diagnosen dystoni kan ge symtom i hela eller delar av kroppen, i form av allt från svårigheter att öppna ögonen till skrivkramp, vridna nackar eller ryckningar i armar och ben som deformerar kroppen. Med symtom som skakningar och stelhet kan dystoni förväxlas med bland annat tics, essentiell tremor eller Parkinsons sjukdom. 

Jan Linder, neurolog, träffar ofta patienter med dystoni.

– Men parkinson innebär ju så mycket mer än bara skakningar. Sjukdomen kännetecknas framför allt av bland annat ett långsammare rörelsemönster, något som dystonipatienter inte behöver lida av. Och både parkinsonpatienter och dystonipatienter kan besväras av smärta, men för parkinsonpatienterna handlar det mer om att de är stela, medan dystonipatienterna i princip får träningsvärk, eftersom deras muskler hela tiden drar som under ett pågående gympass, säger Jan Linder, överläkare vid Neurocentrum på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 

Annons
Annons

Sjukdomen kan också misstas för spasticitet, där patienterna kan få väldigt lättutlösta, snudd på spontanutlösta, reflexer. 

– Men dystonipatienter har ofrivilliga pågående muskelkramper, som inte har något med reflexer att göra. 

Botulinumtoxin vanlig behandling mot dystoni

När andra diagnoser väl har uteslutits och dystonidiagnosen har ställts är det viktigt att ta reda på vilken typ av dystoni man har att göra med för att kunna ge rätt behandling.

– Det finns en variant som kallas för DRD, doparesponsiv dystoni, som alltså innebär att patienterna svarar fantastiskt bra på parkinsonmedicinen L-dopa i ganska måttliga doser och även under lång tid. De här personerna kan leva ett förhållandevis normalt liv med medicinering. På det viset är det en tacksam diagnos att ställa, säger han. 

Annons
Annons

Andra typer av dystoni kan behandlas med injektioner med botulinumtoxin i väl avvägda doser eller med läkemedel som trihexifenidyl, benzodiazepiner eller baclofen. 

– Om man trappar upp dessa tre läkemedel försiktigt brukar man kunna hitta en dos som ger effekt utan allt för mycket biverkningar, säger Jan Linder.

"DBS-patienterna tillhör våra mest nöjda patienter"

Med tiden kan dock effekten minska och då kan behandlingsformen DBS, deep brain stimulation, komma i fråga. Många patienter blir hjälpta av denna metod som innebär att elektroder i hjärnan kopplas till en pacemaker på bröstet. Allra bäst resultat får patienter med primär dystoni, alltså dystoni som inte orsakats av någon annan sjukdom, som stroke, ms eller skallskador. När neurokirurgen Patric Blomstedt först hörde talas om DBS ville han genast lära sig mer, eftersom effekterna, som han säger, var ”slående”: 

Patric Blomstedt, neurokirurg, använder sig av bland annat DBS-teknik för att lindra symtomen hos patienter med dystoni.

– För patienterna med primär dystoni blir i princip alla hjälpta och får en symtomlindring på i snitt 70 procent. De som har sekundär dystoni har ungefär en femtioprocentig chans att få god effekt av behandlingen. DBS-patienterna tillhör våra mest nöjda patienter.

Han menar att metoden är välkänd bland neurologer men mindre känd inom läkarkåren i övrigt.

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

– Eftersom det är en liten behandlingsmetod är det nog många som har en begränsad uppfattning om hur mycket vi faktiskt kan göra med DBS och hur bra resultaten är. Kirurgiskt sett är det en mindre operation, där vi inte haft några dödsfall och mycket få komplikationer av allvarligare natur.

Patric Blomstedt och Jan Linder är dock överens om att det krävs ett stort team med kunnig personal runt patienten för att alla delar i processen ska bli lyckade, från utredning till operation och kontinuerlig kontakt efteråt. Jan Linder anser att centralisering underlättar rätt vård till landets dystonipatienter.  

– Eftersom dystoni trots allt är en så pass ovanlig sjukdom är det viktigt att vården centraliseras så att specialintresserade läkare får tillräckligt stort patientunderlag. Vi i Umeå har blivit duktiga på att ta hand om de här dystonipatienterna bland annat genom just mängdträning, säger han.

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.